Svenskt Centrum för studier av internationell säkerhet och terrorism – SCISTS
Det tyska politiska landskapet genomgår just nu en period av ovanliga omvälvningar. Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD) fortsätter att vinna mark i opinionsmätningarna och utgör därmed ett direkt hot mot Kristdemokratiska unionen (CDU) under ledning av förbundskansler Friedrich Merz. En färsk opinionsundersökning från den offentliga tv-kanalen ZDF, presenterad i programmet Politbarometer, visar att de två partierna nu ligger jämsides med 26 procents väljarstöd vardera.
Detta jämnläge markerar en betydande förändring i det tyska partipolitiska systemet och understryker att AfD inte längre kan betraktas som ett marginellt fenomen, begränsat till östra delarna av landet. I stället har partiet etablerat sig som en central aktör i den nationella politiken, särskilt då det lyckats behålla och förstärka sitt växande stöd sedan 2024, trots ihållande kritik från de traditionella partierna.
Ett existentiellt hot mot Merz parti
För förbundskansler Friedrich Merz har utmaningen från Alternativ för Tyskland utvecklats till ett existentiellt hot. Även om CDU fortfarande styr flera delstater, signalerar partiets vikande popularitet – i kontrast till AfD:s framgångar – djupgående förändringar i den tyska opinionen. Situationen kompliceras ytterligare av de svaga resultaten för koalitionspartnern, Socialdemokratiska partiet (SPD), som i samma undersökning endast noterade 15 procents stöd – en anmärkningsvärt låg nivå för ett parti som tidigare dominerat tysk politik.
SPD har länge utgjort en av de bärande pelarna i Tysklands politiska system. Men under de senaste åren, särskilt efter energikrisen och den stigande inflationen i kölvattnet av kriget i Ukraina, har partiets väljarbas eroderat. Detta har placerat det i en utsatt position, vilket försvårar möjligheterna att bemöta den populistiska våg som AfD numera representerar.
Valresultatet i Nordrhein-Westfalen: en varningssignal
Opinionsundersökningen följde kort efter delstatsvalet i september 2025 i Nordrhein-Westfalen, Tysklands folkrikaste delstat. Valet utgjorde ett viktigt politiskt test för såväl Merz som hans motståndare, inte minst för Alternativ för Tyskland.
Trots att Kristdemokratiska unionen lyckades behålla makten i denna industrityngda delstat väckte AfD:s starka resultat stor uppmärksamhet. Partiet lyckades nämligen nästan tredubbla sin röstandel och klättra till tredje plats med 14,5 procent av rösterna. Denna utveckling markerar ett tydligt skifte: AfD är inte längre begränsat till sina traditionella fästen i östra Tyskland, utan har nu börjat vinna insteg i de västliga, industriella regionerna. Det signalerar en förändring i delar av medelklassens och de ekonomiskt missnöjdas politiska orientering.
Från östtyskt fenomen till nationell aktör
Alternativ för Tyskland betraktades länge som ett fenomen knutet främst till de östra delstaterna, där djupa ekonomiska och sociala problem följde i spåren av återföreningen. Partiet byggde sin popularitet i dessa områden genom att kanalisera känslor av marginalisering och vrede mot Berlins politik.
Det politiska landskapet har dock förändrats. Valresultatet i Nordrhein-Westfalen visar att partiet nu utgör en verklig utmaning på nationell nivå, efter att ha etablerat sig även i regioner som tidigare ansågs vara starka fästen för de traditionella partierna.
Analytiker förklarar denna expansion med flera faktorer. Mest framträdande är det växande missnöjet med den federala regeringens hantering av frågor som migration, energikrisen, inflation och den försämrade köpkraften. Därtill har AfD:s populistiska retorik – med betoning på tysk identitet och motstånd mot de europeiska eliterna – lockat breda väljargrupper som upplever att deras röster inte längre hörs vare sig i Berlin eller i Bryssel.
Valåret 2026: oro för politiska överraskningar
Även om nästa nationella val inte äger rum förrän 2029, väntar en rad avgörande delstatsval under 2026 – särskilt i de östra delstaterna Sachsen och Thüringen, där Alternativ för Tyskland i vissa mätningar når över 30 procents stöd. Partiet förväntas utnyttja detta momentum för att stärka sin representation i delstatsparlamenten och kanske till och med ta regeringsansvar på delstatsnivå för första gången.
Ett sådant scenario väcker stor oro i tyska politiska kretsar, inte minst eftersom diskussionerna om möjliga samarbeten mellan lokala konservativa och AfD blivit alltmer frekventa – trots att Merz partiledning formellt förbjudit alla former av samarbete med partiet.
Merz utmaningar i att hantera högervågen
Friedrich Merz befinner sig i en svår position: han måste bevara sin starka politiska ställning utan att glida in i en retorik som ligger alltför nära Alternativ för Tyskland – något som riskerar att kosta honom stödet från mittenväljare. Samtidigt måste han balansera mellan de lokala partibaser som förespråkar större flexibilitet i relationen till AfD och den federala partiledningens tydliga linje om att helt utesluta varje form av samarbete med extremhögern.
ZDF:s opinionsundersökning pekar sammantaget på att Tyskland går mot en period av allt djupare polarisering, där extremhögern blivit en permanent faktor i det politiska landskapet. Den kan inte längre ignoreras eller reduceras till ett marginellt inslag i den offentliga debatten. Om de traditionella partierna fortsätter att förbise orsakerna till denna framväxt riskerar de att stå handfallna inför de djupgående samhällsförändringar som nu präglar Tyskland.
Resultat
AfD:s uppgång speglar en strukturell förändring i det tyska politiska landskapet. Partiet är inte längre ett uttryck för tillfälligt missnöje eller en regional företeelse, utan har utvecklats till en växande nationell rörelse. Att det nu ligger jämsides med kansler Friedrich Merz parti i opinionsmätningarna utgör en tydlig varningssignal för det traditionella partisystemet, som står inför en dubbel utmaning: väljarnas minskade förtroende och mittenpolitikens avtagande förmåga att bemöta oron kring migration, ekonomi, nationell identitet och kriget i Ukraina.
På kort sikt är det sannolikt att AfD fortsätter att skörda framgångar i de regionala valen 2026, särskilt i de östra delstaterna, vilket skulle ge partiet ytterligare institutionell legitimitet. På medellång sikt måste Merz parti ompositionera sig – antingen genom att återgå till en mer konservativ högeragenda som kan vinna tillbaka de tveksamma väljarna, eller genom att formulera ett samlande projekt som kan återställa förtroendet för mitten.
Det verkliga hotet ligger dock inte enbart i valresultaten, utan i det gradvisa urholkandet av den demokratiska samsynen. Tyskland står på tröskeln till en ny era av politisk polarisering, där hanteringen av extremhögern blir en central fråga för demokratins framtid.
