Generalsekreteraren för Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO), Jens Stoltenberg, meddelade kvällen före alliansens toppmöte i Vilnius den 10 juli 2023 att den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan gick med på att lägga protokollet för Sveriges anslutning till NATO för det turkiska parlamentet. Han beskriver detta som en historisk dag.
Beslutet om godkännande kom efter en omgång av förhandlingar och samtal mellan Sverige och Turkiet. Det senaste var under samtalen i Vilnius, Litauen, den tionde juli 2023. Ett gemensamt separat uttalande utfärdades, fokuserat på att nå en överenskommelse mellan Sverige och Turkiet. Uttalandet som följde av trepartssamtal indikerade att Turkiet och Sverige skulle samarbeta nära för att samordna kampen mot terrorism och främja bilaterala handelsrelationer.
Terrorismbekämpning i Sverige
Turkiet, Sverige och Finland undertecknade ett trilateralt avtal den 28 juni 2022 angående anslutningen av de två senare till NATO efter deras åtagande att uppfylla Ankaras krav om samarbete i kampen mot terrorism. I en åtgärd från Sveriges sida för att uppfylla åtagandena i detta avtal antog Sverige en ny lag om bekämpning av terrorism, som trädde i kraft i juni 2023.
Den nya lagen ”Kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation” fastställer rättsligt och straffrättsligt ansvar för alla som deltar i verksamhet hos extremistiska islamistiska organisationer eller ger stöd till sådana organisationer. Lagen inkluderar kriminalisering av finansiering av deltagande i en terroristorganisation, offentlig uppmaning och rekrytering till brottslig verksamhet samt resa utomlands med avsikt att begå brott. Denna åtgärd är avsedd att stärka det straffrättsliga ramverket för att möta hotet från terrorism. Lagen betraktas också som ett bevis på att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt det trippelavtal som undertecknades i Madrid, enligt Stoltenberg.
Reaktioner på den nya lagen
Lagstiftningen har väckt varierande åsikter inom den svenska regeringen och parlamentet. Regeringen anser att den ger starkare möjligheter att bekämpa terrorism, medan Patrick Bremdal, docent i konstitutionell lag vid Uppsala universitet, hävdar att den inte är helt riskfri. Detta bekräftas också av det svenska lagrådet.
Patrick Bremdal säger att en av risker med den nya författningsändringen är att definitionen av terrorism inte helt fastlagen. Därför skulle politiska motståndare, teoretiskt sett, kunna stämplas som terrorister i framtiden.
Stoltenberg har uttalat att Sveriges antagande av dessa lagar visar att landet tar nya steg för att intensifiera kampen mot terrorism, inklusive Kurdistans arbetarparti (PKK), som är listat som en terroristorganisation inte bara i Turkiet utan också i Europeiska unionen och många länder.
Kurdistans arbetarparti- PKK
Erdogan har kritiserat Sverige för att hysa aktivister från det Kurdistans arbetarparti och folkets försvarsenheter, vilka båda är klassificerade som terroristorganisationer och han har krävt utlämning av tiotals av dem.
Sveriges högsta domstol utfärdade den 13 juli 2023 ett beslut som fastställer att det finns rättsliga hinder som förhindrar utlämning av två personer till Turkiet, som Ankara anklagar för att vara terrorister. Detta drag kan komplicera Sveriges anslutningsinsatser till NATO, bara några dagar efter att Erdogan hade avstått från sitt motstånd.
Tidigare hade dock den svenska regeringen beslutat att utlämna två personer till Turkiet, med anknytning till kurdiskans arbetarparti och Gülen-rörelsen, med anklagelser om bedrägeri och narkotikasmuggling. Regeringen motiverade sitt beslut med att det inte fanns några hinder för att utlämna dessa brottslingar. Å andra sidan avvisade de en begäran från Turkiet om utlämning en annan person, eftersom han var svensk medborgare. De hävdade att Sverige inte utvisar eller utlämnar sina medborgare enligt svensk lag och internationell lag, om personen inte är inblandad i terroristaktiviteter.
Stockholms tingsrätt dömde en person den 6 juli 2023 till fyra år och sex månaders fängelse samt utvisning för bland annat försök till u finansiering av terrorism och grov brott till förmån för det kurdiska arbetarpartiet, som Ankara och Europeiska unionen klassificerar som en terroristorganisation. Detta utgör ett prejudikat i det nordiska landet.
Effekterna av Sveriges och Finlands anslutning till Nato på säkerhet i Europa
Det finns varierande åsikter om Sveriges och Finlands anslutning till NATO. Det finns ett argument som anser att anslutningen är till fördel för Europa, särskilt ur ett militärt perspektiv. Anslutningen av de finska och svenska arméerna ses som en stark förstärkning av NATOs försvarsstyrka, då de ryska styrkorna överträffar alliansens styrkor betydligt i norra Europa. Dessutom har båda länderna avancerade militära kapaciteter och har en viktig geografisk position i regionen.
Ur ett geografiskt perspektiv, fördubblar Nato sina gränser med Ryssland med Finlands anslutning. Detta kommer att bidra avsevärt till förbättrad säkerhet och stabilitet i Östersjöregionen. Ur en politisk synvinkel kommer det att vara ett budskap till Ryssland att Europa i stort sett är sammanhållet och enat mot dess invasion av suveräna länder.
Medan perspektivet som ser anslutningen som ett hot mot Europas säkerhet bygger på att faran ligger i den stora expansionen av NATO längs Rysslands norra gränser, vilket utgör en existentiell hotbild mot Rysslands säkerhet. Detta väcker frågan om vilka reaktioner som kan förväntas från Ryssland som ett svar på denna expansion. Särskilt har Ryssland tidigare varnat båda länderna för konsekvenserna av en sådan åtgärd.
William Alberki, chef för strategier och rustning vid International Institute for Strategic Studies i London, anser att Finlands och Sveriges anslutning till NATO kommer att förändra säkerheten i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det kommer att möjliggöra för NATO att planera för en enhetlig och omfattande försvarsstrategi inom alliansen som syftar till att stärka militära positioner i Europa för att möta eventuell rysk expansion. Det kommer också att stärka alliansens östra flank och dess kollektiva försvar i norra Europa.
Det förväntas också att medlemskapet i NATO för Finland och Sverige kommer att stärka avskräckningsförmågan i Arktis, som är en region där Ryssland har gjort betydande militära investeringar.
Effekten av Sveriges anslutning till NATO på svensk säkerhet.
Sveriges anslutning till NATO har potentiella konsekvenser för säkerheten i Sverige och regionen, och kan sammanfattas på följande punkter:
Sveriges medlemskap i NATO ger säkerhetsgarantier och avskräckande styrka mot eventuella hot eller attacker mot Sveriges säkerhet, inklusive ryska hot. Detta säkerställer att Sverige försvaras av alliansen enligt artikel 5, som fastslår att en attack mot en medlem är en attack mot alla medlemmar.
Sverige ges möjlighet att stärka det säkerhetsmässiga samarbetet med NATO-länderna. Informationen och erfarenheterna utbyts inom områden såsom terrorismbekämpning, cyberhot och luftförsvar, vilket stärker Sveriges förmåga att möta gemensamma säkerhetsutmaningar.
Sveriges anslutning till Nato stärker de strategiska partnerskapen med Natos medlemsstater och ger möjligheter att stärka det säkerhetspolitiska, militära, ekonomiska och politiska samarbetet på olika områden.
Säkerhetspolisen bedömer Ryssland som det enskilt största hotet mot svensk säkerhet och kommer vara så en lång tid framöver. Med hänvisning till spionage verksamhet, cyberattacker och sabotage av infrastruktur.
Före detta premiärminister Magdalena Andersson sagt att den ryska invasionen undergräver det europeiska säkerhetssystemet som Sverige bygger sin säkerhet på och varnade för att om Sverige är det enda landet i Östersjöområdet som inte är medlem i NATO, kommer Sverige att vara i en mycket svag position. Vi kan inte utesluta att Ryssland ökar trycket på Sverige.
Bedömning och framtidsutsikt
-Att Sverige och Finland ansluter sig till Nato kan stärka deras nationella säkerhet samt främja den säkerhetsmiljön och stabiliteten i regionen och därmed minskar möjligheterna till krig. Detta kan trots att vissa ser det motsatta. Att Sverige och Finland har övergett principen om permanent neutralitet innebär att Ryssland finns vid deras gränser och att Nato är beläget längs gränsen med Ryssland, vilket skulle kunna stärka hypotesen om en möjlig militär konfrontation vid eventuella militära misstag som kan i sin tur leda till krig.
– Ett medlemskap skulle även innebära en nytt säkerhetspolitiskt situation där just Finland och Sverige skulle utgöra Natos gräns mot Ryssland och därmed vara strategiska platser att placera kärnvapen och utländska militärbaser på. Det skulle med största sannolikhet leda till ett betydande tryck på Sverige.
– Säkerhet skapas inte genom polariserande militära allianser och ytterligare militär upprustning. Ett svenskt medlemskap i NATO kommer troligtvis att öka spänningarna, polariseringen och acceptansen av kärnvapen och upprustning, vilket ökar risken för krig och konfrontationer både nu och i framtiden.
– Ryssland betraktar inte NATO som en försvarsallians utan som ett existentiellt hot mot sin egen säkerhet. Ryssland anser inte att detta medlemskap gynnar Finlands och Sveriges intressen, inte heller den europeiska säkerheten eller stabilitet i Östersjöområdet. utan snarare skulle detta medlemskap leda till en militarisering av ”Nordregionen”, som fram till idag var den mest fredliga militärt och säkerhetsmässigt i Europa, där fokus var på samarbete snarare än militär konkurrens.
– Därför kommer Rysslands respons på NATOs expansion i nästa fas att bero på hur alliansen transporterar militär utrustning och den infrastruktur de implementerar.
Referenser
Advokaten. 2023.“Regeringen går vidare med ny terrorlag”
https://bit.ly/44FVhZc
Justitiedepartementet.2023.“Det ska vara straffbart att delta i en terroristorganisation”
https://bit.ly/3Dd0jAF
säpo-2023.“Person dömd för försök till terrorfinansiering”
https://bit.ly/43pHd4W
Expressen.2022. “Erdogan: Sverige ska utlämna 73 personer”
https://bit.ly/44k727I
BBC.2022. ”Ryssland och Ukraina: Utgör Finlands och Sveriges anslutning till NATO ett hot mot Europas säkerhet eller stöd för fred på kontinenten?”
https://bit.ly/43uBtqy
DW.2023. ”Högsta domstolen motsätter sig utlämning av två efterlysta personer till Turkiet.”
https://bit.ly/3rjZpQ0
The New Arab.2023. ”Stoltenberg: Kommande samtal med Erdogan om Sveriges anslutning till NATO.”
https://bit.ly/3PNTT2p
Alhurra Washinton. 2023. ”Förstärkt” östlig flank: Hur gynnar NATO av Finland och Sverige?”
https://bit.ly/3DeZlUE
France 24. 2023. ” Stoltenberg meddelar att Erdogan stöder Sveriges anslutning till NATO.”
https://bit.ly/3XQ0MlV
Al Jazeera Net. 2023.” Erdogan ställer villkor för att godkänna Sveriges anslutning till NATO.”
