År 2001 svarade USA på attackerna den 11 september mot New York och Washington, där nästan 3 000 människor dödades, genom att förklara krig mot terrorism. USA beskyllde då den islamiska extremistgruppen Al-Qaida och dess ledare Osama bin Laden för attacken.
Bin Laden befann sig då i Afghanistan, under skydd av den islamistiska talibanrörelsen som hade haft makten sedan 1996. När talibanerna vägrade att överlämna honom ingrep USA militärt i Afghanistan, och amerikanska styrkor drev snabbt talibanerna från makten och lovade att upprätthålla demokratin och eliminera terroristhotet.
Natos allierade anslöt sig till USA och en ny afghansk regering tog över 2004, men Talibanerna har fortsatt med dödliga attacker sedan dess. Den ”truppstigning” som president Barack Obama genomförde 2009 bidrog till att tillfälligt avlägsna talibanerna, men detta varade inte länge.
I slutet av 2014, det dödligaste året sedan 2001, avslutade de internationella NATO -styrkorna sitt stridsuppdrag och lämnade ansvaret för att upprätthålla säkerheten till den afghanska armén och deras säkerhetsstyrkor. Detta gav momentum och drivkraft till talibanerna att utöka sitt territorium.
Fredsförhandlingar mellan USA och talibanerna började tillfälligt, men den afghanska regeringen har i stort sett varit frånvarande från dessa samtal och avtalet om att dra tillbaka trupperna kom i februari 2020 i Qatar.
Men detta avtal stoppade inte talibanernas attacker – de flyttade istället fokus till att rikta in sig på afghanska säkerhetsstyrkor och civila samt att deras kontroll utökades till att omfatta många områden.
Vilka är talibanerna
Den afghanska talibanrörelsen är en islamistisk politisk väpnad rörelse. Den grundades av Mulla Mohammed Omar 1994 och styrde stora delar av Afghanistan. Därefter tog de kontrollen över den afghanska huvudstaden Kabul den 27 september 1996. De deklarerade upprättandet av Islamiska Emiratet i Afghanistan och tillämpade islamisk lag. Talibanerna fortsatte sedan att styra landet fram till 2001. Deras nuvarande emir är Hebatullah Akhundzadeh.
De flesta medlemmarna i talibanrörelsen tillhör pashto-nationalismen, vars anhängare är koncentrerade till östra och södra delen av landet, och de representerar cirka 48% av den afghanska befolkningen på nästan 27 miljoner människor.
Rörelsen uppstod under inbördeskriget (1992-1996), som följde efter sovjetstyrkornas tillbakadragande 1989, och den var mest utbredd i sydväst och i de pakistanska gränsområdena.
Rörelsen lovade till en början att bekämpa korruption och återställa säkerheten, men dess medlemmar följde en strikt form av islam. År 1998 hade de befäst sin kontroll över nästan hela landet.
De genomförde sin strikta version av islamisk lag och tillämpade hårda straff. De krävde att män odlade skägg och kvinnor att bära burka och täcka sig helt. De förbjöd också tv, musik och bio.
Efter att de störtades 2001 började de omorganisera sig i de pakistanska gränsområdena. Talibans medlemmar är upp till 85 000 krigare och tros de nu vara starkare än någonsin.
Mullah Hebatullah Akhundzadeh Sahib är Emir i Islamiska Emiratet i Afghanistan och den afghanska talibanrörelsen. Han valdes av Emiratets Shura Council och rörelsen som deras Emir den 25 maj 2016 efter mordet på Mullah Akhtar Muhammad Mansour
Vad kostar kriget?
Enligt en rapport från Brown University uppskattas förlusterna i de afghanska säkerhetsstyrkorna till cirka 69 000 och antalet döda civila till cirka 51 000, liksom de militanta.
Mer än 3 500 koalitionssoldater har dödats sedan 2001 – cirka två tredjedelar av dem amerikaner och mer än 20 000 amerikanska soldater har skadats.
Enligt FN har Afghanistan det tredje största antalet fördrivna människor i världen. Cirka fem miljoner människor har flytt sedan 2012 och har inte kunnat återvända till sina hem, några av dem fördrivna i Afghanistan och andra har sökt skydd i grannländerna.
Brown Universitys forskning uppskattar också USA: s utgifter för konflikten fram till 2020 till 978 miljarder dollar, inklusive militär utrustning och återuppbyggnadsmedel i både Afghanistan och Pakistan.
Movement goals
Inrättandet av den islamiska regeringen om det rättfärdiga kalifatets tillvägagångssätt.
Att islam är både regering och folkets religion.
Statens lag bör härledas från islamisk sharia.
Fokuserar på den slöjan för kvinnor och tvingar dem att göra det på alla områden.
Samlar in zakat för att använda till projekt och allmännyttiga tjänster.
