Röda havet, en strategiskt vital region, har återigen hamnat i fokus på grund av en accelererande utvidgning av krigszonen. Med ökande spänningar och konflikter som omfattar flera aktörer har den maritima miljön i området blivit en komplex och riskfylld arena. Vilka utmaningar uppstår i samband med denna eskalerande situation och hur påverkar det den internationella sjöfartssäkerheten?
Efter att de jemenitiska huthirebellerna upprepade gånger har attackerat fartyg i Röda havet för att markera sitt motstånd mot Israels krig mot Gaza, inledde amerikanska och brittiska styrkor, med stöd från Australien, Bahrain, Kanada och Nederländerna, sina angrepp mot mål i Jemen som ett svar på det.
Rishi Sunak premiärminister Storbritannien sade: ” Det kan inte få fortgå därför har vi tillsammans med våra allierade fördömt detta. Vi beslutade att det var nödvändigt med en proportionerlig och riktad attack mot militära mål för att minska huthi-rörelsens kapacitet”.
Enligt USA så har man slagit till mot 16 olika platser i Jemen som kan kopplas till huthirebellerna militärt. USA:s utrikesminister Anthony Blinken anklagade Iran för att hjälpa och uppmuntra huthierna att angripa fartyg i Röda havet och varnade för vad han kallade ”allvarliga återverkningar av huthiernas hot mot sjöfarten”.
Vilken förmåga har det iranska revolutionsgardet att hota vattenrutter?
Iran har kontinuerligt bevisat sin förmåga under de senaste fem åren att genomföra komplexa, mångfacetterade attacker mot den vitala infrastrukturen och de strategiska vattenlederna i Mellanöstern. Denna kapacitet ger Iran medel och möjlighet för att störa handeln, trakassera sina fiender, undkomma dem och trötta ut sina motståndare. Detta är kärnan i deras strategi.
Det Islamiska revolutionsgardet har förmågan att hota vattenpassager, särskilt i området runt Arabiska viken och Hormuzsundet. Här är några av IRGC:s förmåga för att hota vattenvägarna:
Sjöstridstyrkorna: Det iranska revolutionsgardets flotta (IRGCN) spelar en viktig roll i Irans avskräckningsstrategi. De har en flotta av snabba båtar och små fartyg, varav många är beväpnade med missiler och torpeder. De kan hota sjöfarten genom att attackera handelsfartyg i Hormuzsundet och skada världsekonomin om Irans intressen skadas.
Okonventionell krigföring: Det iranska revolutionsgardet är känt för sin förmåga att delta i otraditionella och ojämlika krigföringsformer, vilket inkluderar aktiviteter som sabotage och attacker mot krigsfartyg och handelsfartyg. Hotet om asymmetrisk krigföring i den maritima domänen är ett stort problem och oroväckande.
Drönarteknik: Iran har utvecklat och placerat ut en rad olika drönare som kan användas för övervakning, spaning och eventuellt offensiva operationer i och runt Persiska viken.
Proxystyrkor: Iran har möjlighet att använda ombudsstyrkor i regionen, t.ex. Huthierna i Jemen, för att störa sjötrafiken. Dessa ombud kan använda sjöminor eller genomföra attacker mot fartyg för att uppnå sina mål.
Strategiskt läge: Irans närhet till Hormuzsundet, som är en kritisk kontrollpunkt för den globala oljetransporten, innebär att IRGC kan påverka och potentiellt störa flödet av olja och andra varor genom denna vattenled. Detta skulle kunna få stora konsekvenser för de globala energimarknaderna och säkerheten.
Även om det iranska revolutionsgardet har förmågan och kapacitet att hota vattenpassager, gör de detta inom en bredare geopolitisk kontext där spänningar i regionen, konflikter med grannländer och internationella sanktioner spelar en roll för IRGC:s agerande och det potentiella hot de utgör för sjösäkerheten.
Situationen i Arabiska viken är komplex, och olika internationella aktörer, däribland USA och dess allierade, övervakar och reagerar på dessa potentiella hot för att upprätthålla regional stabilitet och säkerställa det fria flödet av varor genom dessa vattenvägar.
Vad är Irans förhållande till Hamas?
Hamas har en komplex historisk relation med Iran, som erbjuder politiskt, ekonomiskt och militärt stöd till Hamas. De två parterna delar gemensamma intressen, främst i motståndet mot Israel. Irans stöd till Hamas utgör en viktig del av dess bredare strategi i Mellanöstern och dess hållning i den israelisk-palestinska konflikten. Denna relation utvecklades över tid och påverkas av regionala dynamiker och geopolitiska förändringar.
Ekonomiskt stöd: Iran har gett ekonomiskt stöd till Hamas, vilket har möjliggjort bevarandet av dess infrastruktur, finansiering av sociala program och genomförande av sina militära aktiviteter.
Militärt stöd: Iran har försett Hamas med vapen och militär träning, inklusive raketer och andra vapen som används i konflikterna med Israel.
Politiskt stöd: Iran stöder öppet Hamas internationellt och fördömer israeliska handlingar samt uttrycker solidaritet med den palestinska frågan. Trots att Iran och Hamas delar vissa gemensamma intressen är deras relation inte fri från påverkan av regionala dynamiker, allianser och konflikter i Mellanöstern.
Kan Hezbollah attackera Israel?
Hizbollah har förmågan att genomföra attacker mot Israel och har gjort det tidigare. Hizbollah betraktas som en av de starkaste och mest inflytelserika icke-statliga aktörerna i Mellanöstern och dess huvudsakliga fokus är på Israel.
Missilarsenalen: Det är känt att Hizbollah besitter hundratals förstörande missiler som kan nå det israeliska inlandet, inte bara områdena Galileen och Haifa. Det rör sig om mellan 150 000 och 200 000 högkvalitativa Sjömålsrobotar (C802) som är tillverkade i Kina och ryska ”Yakhont” missiler samt avancerade och förbättrade Kornet pansarvärnsrobotar. De har även ”Bazmar”-missiler och luftvärnsmissiler av typen ”SA-17” och ”SA-22” som kan träffa drönare och helikoptrar.
Dessutom är Hizbollahs stridsstyrka utrustad med obemannade flygplan, varav de flesta är lokalt producerade, för uppdrag inom attack, underrättelse och taktik med en räckvidd upp till 400 kilometer. Dessutom finns det ytterligare kapacitet inom det digitala området. Denna arsenal utgör ett betydande hot mot Israels säkerhet.
Militära kapaciteter: Hizbollah har välutbildade och välutrustade militära styrkor, inklusive infanteri och specialstyrkor, samt ett nätverk av tunnlar och försvarspositioner i södra Libanon. De har förmågan att genomföra markoperationer och gerillakrigföring.
Hizbollahs stridskrafter inkluderar ”Radwan Force”, som är en kommandoenhet med stridserfarenhet från kriget i Syrien, med cirka 2 500 krigare eller mer. Dessutom finns externa stöd av krigare från grannländer som Afghanistan, Pakistan, Syrien och Irak.
Erfarenhet: Hizbollah har erfarenhet av att genomföra militära operationer mot Israel och har deltagit i konflikten med Israel i det förflutna, som Libanonkriget 2006.
Iranskt stöd: Hizbollah får betydande stöd från Iran, inklusive ekonomisk hjälp, vapen och träning. Iran betraktas som en huvudsaklig sponsor för partiet och detta stöd stärker Hizbollahs förmåga.
Regionala spänningar: De pågående regionala spänningarna mellan Israel och Hizbollah bidrar till risken för konflikt. Det är viktigt att notera att situationen i området är komplex och att en eventuell konflikt mellan Hizbollah och Israel skulle kunna få betydande konsekvenser för den regionala stabiliteten och den internationella säkerheten.
De två sidorna har varit involverade i en cykel av fientliga handlingar och de har intresse av att avskräcka den andra parten. Internationella aktörer har strävat efter att förhindra ytterligare eskalering och upprätthålla vapenvila i området.
Kan Iran-anknutna väpnade grupper i Syrien angripa Israel?
De Iranstödda beväpnade grupperna i Syrien kan utgöra ett potentiellt hot, särskilt i Golanhöjderna, i konflikten eller konfrontationen mellan Israel och Iran. Trots den begränsade kapaciteten där utgör de ändå en källa till oro för Israel.
Rapporter från den Israeliska militärens underrättelseavdelning (Aman) visar att gruppen ”Imam Hussein-brigaden”, som har kopplingar till Iran och verkar i Syrien, bedriver en betydande fientlig verksamhet mot Israel, inklusive vapensmuggling. Gruppen har cirka 6 000 medlemmar och leds av en libanesisk medlem av Hizbollah. Deras huvudsakliga fokus i Syrien har varit att stödja den syriska regeringen i Damaskus samt att bekämpa ISIS.
Många raketer har avfyrats från Syrien mot norra Israel. Attackerna i Syrien kommer samtidigt som medlemmar av ”motståndsaxeln” genomför attacker mot amerikanska och israeliska styrkor i hela regionen. Huthierna i Jemen och Hizbollah i Libanon har avfyrat missiler mot Israel, medan amerikanska styrkor har utsatts för attacker i både Irak och Syrien. Den senaste israeliska attacken i Syrien den 20 januari innebär ännu en upptrappning av de redan förhöjda spänningarna i regionen.
Huthiernas förmåga att hota sjöfarten i Röda havet och Bab el-Mandeb
Huthiernas fortsatta angrepp på fartyg i Röda havet avslöjar att det finns externa parter som genomför träning och direkt övervakning av missilavfyrning och övervakning av fartyg. Regionala källor och två iranska källor avslöjade för Reuters att ledare från det iranska revolutionsgardet och Hezbollah är närvarande i Jemen för att hjälpa till med att styra Huthi-attacker på sjöfarten i Röda havet och övervaka dem. Enligt källor så tillhandahåller Iran expertis, data och underrättelser och Hizbollah tillhandahåller ledning och lokalisering.
De regionala källorna uppger att Iran, som har beväpnat, tränat och finansierat Huthi-rörelsen, har ökat sina vapenleveranser till gruppen efter utbrottet av kriget i Gaza i oktober förra året. Enligt dessa källor så har Teheran tillhandahållit avancerade drönare och kryssningsmissiler mot fartyg, ballistiska missiler som kan träffa mål noggrant och medeldistansmissiler till Huthi-gruppen. De började rikta in sig på handelsfartyg i november i solidaritet med palestinierna i Gaza.
Washington sade förra månaden att Iran spelar en stor roll i planeringen av operationer som riktar sig mot handelstrafiken i Röda havet och att dess underrättelseinformation är viktig för att möjliggöra Huthirörelsens riktade attacker mot fartyg.
Houthi-attackerna har skadat den internationella sjöfarten mellan Asien och Europa genom Bab el-Mandeb. Detta ledde till att både USA och Storbritannien genomförde flyganfall mot Houthi-mål i Jemen, vilket öppnade en ny front i konflikten som är kopplad till kriget i Gaza.
Adrian Watson, talesperson för Vita husets nationella säkerhet, sa förra månaden att den taktiska underrättelseinformationen som tillhandahålls av Iran spelade en avgörande roll för att möjliggöra för Huthirörelsen att rikta in sig på fartyg.
Attacker mot amerikanska intressen i Irak och i regionen
Sedan kriget bröt ut i Gazaremsan i oktober, har amerikanska styrkor och styrkor från den internationella koalitionen, som är stationerade i Irak och Syrien, utsatts för pågående attacker, främst genomförda av det så kallade ”Islamiska motståndet i Irak”, som samlar fraktioner som är allierade med Iran. Dessutom har de amerikanska baserna på irakisk och syrisk mark utsatts för över 110 attacker sedan kriget bröt ut i Gazaremsan, där de irakiska miliserna fördömer det amerikanska stödet till Israel i dess krig.
Historisk kontext: De väpnade grupperna som är lojala mot Iran i Irak har tidigare riktat sina attacker mot amerikanska styrkor och intressen, oftast som svar på utländsk intervention och ockupation. Höjdpunkten för dessa attacker inträffade under den amerikanska militära ockupationen av Irak från år 2003 till 2011.
Iranskt inflytande: Vissa av dessa grupper har mottagit stöd och riktlinjer från Iran, och deras handlingar kan betraktas som en del av Irans bredare regionala strategi.
Geopolitiska dynamiken: Situationen i Irak och regionen påverkas av ett komplicerat nätverk av politiska, religiösa och sekteristiska faktorer. Geopolitiska förändringar, som relationen mellan USA och Iran och regionala konflikter, kan påverka beteendet hos de väpnade grupperna.
Risken för attacker mot amerikanska intressen kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive det politiska klimatet i Irak, regionala dynamiker och beslut inom amerikansk utrikespolitik.
Bedömning och framtidsutsikt
Attackerna i Röda havet överensstämmer med Irans strategi att utvidga och mobilisera sitt regionala nätverk av beväpnade grupper för att visa sitt inflytande och sin förmåga att hota sjösäkerheten i området och bortom det.
Teheran vill visa att Gazakriget kan orsaka mycket stora förluster för väst om det fortsätter och kan ha katastrofala konsekvenser på regionen om det eskalerar.
Islamiska revolutionsgardet förblir en oroväckande källa för USA, väst och vissa länder i regionen på grund av de unika stridskapaciteterna och resurserna som revolutionsgardet besitter. Dessa icke-konventionella stridsförmågor gör det möjligt för dem att föra konflikten utanför Irans gränser. Det som ytterligare ökar det iranska revolutionsgardets förmåga är dess roll som en ideologiskt motiverad armé för att skydda den ”iranska revolutionen”.
Att diskutera Hizbollahs förhållande till Iran skiljer sig mycket från att diskutera Hamas. Det finns gemensamma ”ideologiska och religiösa” faktorer, vilket innebär att förhållandet mellan parterna är sammanhängande. Hizbollahs betydelse ökar främst på grund av det geografiska läget i södra Libanon, vilket utgör ett direkt hot mot Israel, som tidigare har avslöjats genom erfarenheter. Irans relation till Hamas är mer komplex, exempelvis saknar man tydliga ideologiska band annat än en gemensam fientlighet mot Israel. Hamas är också den milisgrupp som verkar längst bort från Iran rent geografiskt.
Utbrottet av ett större krig mellan Israel och Hizbollah skulle vara katastrofalt för Libanon och hota framtiden för gruppen som har blivit den mest framstående inom det som kallas den iranska ”Motståndsaxeln”. Däremot befinner Huthierna sig på en framstående strategisk plats för att skapa en betydande påverkan genom att störa den globala sjöfarten utan att kräva stora ansträngningar.
Resultat
Röda havsregionen är viktig för internationell transport och energihandel. Alla parter bör ta konstruktivt ansvar för att säkerställa den regionala säkerheten i enlighet med världssamfundets intressen.
Det är mycket möjligt att västländer kommer att engagera sig i krig som påverkar den fria sjöfarten och transport av olja särskilt i Persiska viken, Röda havet och Bab el-Mandeb. Detta förstärks av det faktum att energisäkerheten för Europa, USA och väst nu direkt påverkar säkerheten i dessa länder och stabiliteten i deras regeringar.
Möjligheten att krigszonen expanderar kan öka med konflikten i Gaza mer än i andra konfliktområden, inklusive kriget i Ukraina, Balkan och Kaukasus. Detta beror på rötterna till den israelisk-palestinska konflikten, det geografiska området som utgör en het och instabil region genom årtionden. Detta innebär att de militära alternativen som några regionala och internationella parter satsar på inte gynnar freden.
Det finns ingen militär lösning på konflikten i regionen, utan det kräver andra perspektiv än de rent militära, en politisk dimension, som kan begränsa krisen och investera politiskt kapital. Det har visats sig att militär lösning bara försvärrar kriser och ökar det våldsamt kapital som leder regionen till ett läge av kaos som man inte kan förutsäga utfallen av. Särskilt ser man att USA nu dras djupare in i konflikten och alla ingredienser för ett regionalt storkrig finns på plats även om drivkrafterna för att möta ett sådant stort krig fortfarande är övervakade. Det värsta scenariot är att Iran dras in direkt i en konfrontation med väst.
References
The Washington Institute. .2023.”The Hamas-Iran Relationship”
Aawsat. 2023. “Israelisk varning till en Iran-kopplad grupp i Syrien”.
Alarab. 2024. “Teheran tillhandahåller expertis, data och underrättelser i Röda havet”
Aljazeera.net. 2024. “Israeliska uppskattningar, Vad har Hizbollah för arsenal? Är Tel Aviv rädd för den?”
Aljazeera.net.2024. “Houthierna angriper ett amerikanskt fartyg, och Blinken anklagar Iran för att stödja deras attacker”
BBC. 2023. “Experter varnar för en ny chock för den globala handeln efter hot från Huthi-rörelsen mot sjöfarten i Röda havet”
BBC.2024. “Varför beslutade Washington och London att slå till mot huthierna i Jemen nu?”
European Centre for Counterterrorism and Intelligence Studies. 2024. “International security – factors expanding the scope of wars and their repercussions on the security of the Arabian Gulf”
Texas National Security Review. 2023. “ War on the Rocks. 2024. “Iran’s Proxy Fleets-in-Being”
wdmmw.org. 2024. “Islamic Republic of Iran Navy 2024”
Politico.2024. “Israelisk attack i Damaskus riktad mot Iran-allierade paramilitära tjänstemän”.
