Tyskland förbjuder Islamiska centret i Hamburg samt dess anslutna organisationer och de moskéer som drivs av centret. Anledningen är att centret anses vara en islamistisk extremistorganisation med mål som strider mot landets konstitution. Är beslutet politiskt motiverat och vad är dess konsekvenser?
Islamiska centret i Hamburg
Islamiska Centret i Hamburg är en islamisk förening som driver Imam Ali-moskén, även känd som den blå moskén, som är byggd i persisk stil. Centret grundades på 1950-talet. Det är en av de äldsta islamiska institutionerna i Tyskland och det främsta centret för shiamuslimer i landet. Enligt tyska säkerhetsrapporter fungerar centret som en förlängd arm för Iran och används i stor utsträckning för spionage och spridning av extremism, samt riktar sig mot iranska oppositionella.
Omid Nouripour, ledare för det gröna partiet i regeringen och med iranskt ursprung, uttalade att ”Islamiska centret i Hamburg länge har fungerat som en spioncentral för den iranska regimen, och det är positivt att detta äntligen har fått ett slut.”
Det islamiska centret ingår i det som kallas “Hamburgs Shuraråd”, en paraplyorganisation för islamiska föreningar i staden. Tidigare hade centret ett avtal med de lokala myndigheterna som möjliggjorde deras deltagande i utvecklingen av den religiösa utbildningen. Under de senaste två åren har centret utsatts för omfattande påtryckningar, och den senaste åtgärden har varit dess uteslutning ur Shurarådet.
Ett stort nätverk
Enligt en rapport från den inhemska underrättelsetjänsten som publicerades 2019 har det islamiska centret i Hamburg etablerat ett omfattande nätverk över hela Tyskland. Detta nätverk utövar stort inflytande över shiamuslimska samhällen med olika nationaliteter och omfattar moskéer och kulturella centra.
Under det senaste decenniet har Iran etablerat ett omfattande nätverk i Europa med utgångspunkt från Tyskland. I oktober 2015 grundade man Köpenhamns moské i Danmark, som enligt tidigare uttalanden från den tyske Iran-experten Christian Osthold står under direkt tillsyn av det islamiska centret i Hamburg.
Enligt Osthold är den tyska regeringen väl medveten om det islamiska centret i Hamburgs roll och betraktar det som det främsta representationscentret för den iranska regeringen i Tyskland, efter den iraniska ambassaden. Det anses också vara ett av de viktigaste iranska propagandacentren i Europa.
Irans inflytande över Islamiska centret i Hamburg
Chefen för Islamiska centret i Hamburg mottog direkta order från Irans högsta ledare, enligt dokument som Tysklands inrikesministerium har fått tillgång till. Dokumenten avslöjar att Mohammad Hadi Mofatteh, som leder centret, var i ständig kontakt med Mehdi Mostafavi, en högt uppsatt tjänsteman vid Khameneis kansli, rapporterar Der Spiegel.
Via WhatsApp utbytte de två mer än 650 meddelanden mellan slutet av 2021 och slutet av 2023, där de diskuterade allt från ideologiska budskap till centrets framtida verksamhet. Instruktionerna från Khameneis kontor innehöll detaljerade direktiv om hur man skulle framställa viktiga händelser, såsom Hamas’ attack mot Israel i oktober 2023. Till exempel skulle attacken porträtteras som en nödvändig motståndshandling mot Israels påstådda brott och som en modig handling från palestinska ungdomar.
Inspektörer fann dokument med Khameneis personliga stämpel och underskrift, vilket avslöjar finansiella godkännanden för operationer i Jemen. Dessa dokument tyder på att centret inte bara spridde Teherans ideologi utan också fungerade som en finansiell kanal för Irans militära ombud.
Relationen till Hezbollah
Avslöjandena sträcker sig bortom ideologiskt inflytande och visar att olika aktiviteter från centret stödjer och främjar den militära och politiska dimensionen av ”Motståndsaxel”, särskilt alliansen med den terroristklassade organisationen Hezbollah. Centret gör detta med full kännedom om Hezbollahs ideologi och mål, särskilt deras pågående väpnade konflikt med staten Israel. Trots att Hezbollahs verksamhet i Tyskland förbjöds 2020 fortsätter centret att stödja och främja terroristorganisationen.
Ytterligare bevis på centrets starka band till Hezbollah inkluderar rapporter om besök av en högt uppsatt Hezbollah-präst med ansvar för utrikesrelationer. Denna präst besökte centret vid flera tillfällen och uttryckte tacksamhet för det ”finansiella, andliga och rådgivande stöd” som centrets ledning hade erbjudit.
Enligt det tyska inrikesministeriet stöder centret och dess föreningar den terroristiska organisationen Hezbollah och sprider antisemitisk propaganda.
Varför har beslutet fattats nu?
Den tyska underrättelsetjänsten har övervakat centret sedan 1993, det vill säga i 31 år, på grund av misstankar om extremism och spridning av konstitutionellt motstridiga idéer. Trots detta har efterföljande regeringar inte vidtagit några åtgärder för att stänga centret, vilket tyder på brist på politisk vilja och oro för att stöta sig med Iran.
Sedan operationen den 7 oktober har de tyska myndigheterna blivit mer strikt övervakande och infört förbud mot centra kopplade till ”Hezbollah” samt de som sprider antisemitisk propaganda. Förra månaden greps en libanesisk man som åtalades för att tillhöra ”Hezbollah” och för att ha köpt delar för drönarteknologi som han skickade till Libanon, med avsikten att använda dem mot Israel, enligt åklagaren.
Enligt den tyska tidningen Die Welt övervakar säkerhetstjänsten i Hamburg 30 personer som stöder den terroristklassade Hizbollah och som regelbundet besöker centret.
På frågan om beslutet var politiskt motiverat kommenterade Jassim Mohamad, forskare inom säkerhetsfrågor och terrorism, i en särskild kommentar till Svenska Centrumet att det är osannolikt. Om beslutet hade varit politiskt motiverat, skulle detta steg ha tagits för flera år sedan, eftersom centret har orsakat mycket debatt både inom delstaten och den federala regeringen, enligt underrättelsetjänsten.
Han menar att beslutet är starkt kopplat till de geopolitiska spänningarna i Mellanöstern, särskilt Gaza-kriget och dess konsekvenser i Tyskland. Centret har varit involverat i flera protester som fördömer kriget och Israel, samtidigt som det sprider antisemitism propaganda. Detta skapar en polarisering som, enligt säkerhetstjänsten, utgör ett hot mot Tysklands nationella säkerhet.
Ett verkligt slag mot islamistisk extremism.
Inrikesminister Nancy Faeser förklarade att förbudet mot centret beror på dess spridning av extremism. I ett uttalande tillade hon att centret, som fungerar som den direkta representanten för Irans högsta ledare Ali Khamenei i Tyskland, aggressivt och militant sprider ideologin bakom den islamiska revolutionen och strävar efter att genomföra en sådan revolution i Tyskland.
Enligt inrikesministeriet strävar de efter att etablera ett auktoritärt och teokratiskt styre som ett alternativ till den demokratiska och fria konstitutionella ordningen. Muslimska brödraskapets inflytande på integrationsprocessen i Sverige
Islamiska centret i Hamburg verkar i Tyskland på ett konspiratoriskt sätt och försöker framställa sig som en tolerant och rent religiös organisation utan politiska kopplingar eller agenda. I verkligheten har utredningar dock utan tvekan visat att centrets verksamhet inte enbart är religiös. Tvärtom, som representant för den högsta ledaren för den islamiska revolutionen arbetar centret för att fullständigt och kategoriskt exportera den ”islamiska revolutionen”. Centret och dess högsta ledning har uttryckligen fått i uppdrag av den högsta Ledaren att intensivt och oförändrat förespråka revolutionens grundläggande principer utan kompromisser.
Det råder ingen tvekan om att mänskliga rättigheter och demokrati ses som ingenting annat än en täckmantel för att undertrycka ansträngningarna att främja den ”islamiska revolutionen”. Centret strävar efter att etablera ett samhälle utanför det fria och demokratiska konstitutionella systemet, ett samhälle som till exempel skulle sakna fria val, skydd för minoriteter och maktdelning, och vars rättssystem skulle baseras på religiös lag (sharialag).
Oppositionens kristdemokratiske ledamot i Hamburg, Christoph de Vries, som har förespråkat stängningen av moskén i flera år, kommenterade att stängningen av centret är en ”viktig och länge fördröjd åtgärd och en allvarlig smäll mot en nyckelaktör inom politisk islam i Tyskland”. De Vries kritiserade regeringens fördröjning med att stänga centret och påpekade att bevisen har funnits länge och ingen förstår varför stängningen har dröjt.
Peter Tschentscher, som tillhör det styrande socialdemokratiska partiet, uttalade att ”extremism och religiös radikalism har ingen plats i vår mångkulturella demokratiska stad.”
Inrikesminister Nancy Faeser sade: ”Med det här förbudet har vi satt stopp för dessa islamistiska extremisters verksamhet. Det här är ytterligare ett allvarligt slag mot islamistisk extremism.”
Resultatet
Inrikesministeriets beslut att förbjuda det iranska islamiska centret i Hamburg är en del av Tysklands satsning på att skärpa åtgärderna mot extremistiska islamistiska grupper och bekämpa extremism.
Beslutet är starkt kopplat till de geopolitiska spänningarna i Mellanöstern, särskilt med tanke på Gaza-kriget och dess effekter i Tyskland. Centret har stött protester som fördömer kriget och spridit antisemitisk propaganda. Detta har bidragit till ökad antisemitism och polariserade åsikter kring konflikten, vilket har lett till ökade spänningar i landet och hotar därmed den inhemska säkerheten och samhällsfreden.
Förbudet mot Islamiska centret i Hamburg har flera konsekvenser, både på kort och lång sikt:
Förbudet kommer att minska centrets inflytande inom den islamistiska miljön i Tyskland och potentiellt inom andra europeiska länder.
Förbudet kan skapa debatt om balansen mellan säkerhet och religiösa friheter, och om hur effektiva sådana åtgärder är mot extremism.
Det bidrar till ökad säkerhet och stabilitet genom att ta bort en potentiell källa till extremistisk propaganda och radikalisering, vilket kan minska risken för extremistiska aktiviteter och hot mot allmänheten.
Förebyggande av radikalisering: På lång sikt kan förbudet fungera som en avskräckande effekt för andra grupper och individer som överväger att engagera sig i extremistisk verksamhet. Det kan också öka medvetenheten om behovet av effektiva åtgärder mot radikalisering.
Sammanfattningsvis är förbudet ett steg mot att motverka extremism, men det kan också medföra komplexa utmaningar och konsekvenser som behöver hanteras noggrant.
Referenser
Ashar Al-awsat. 2024.“Tyskland förbjuder aktiviteter vid ett centrum kopplat till Iran”
Bund.de. 2024 “Federal Interior Minister Faeser bans the Islamisches Zentrum Hamburg and its sub-organisations in Germany”
DW.2024.“Tyskland förbjuder ’Islamiska centret i Hamburg’ och genomför razzior mot dess lokaler.”
France 24. 2024. “Den tyska regeringen förbjuder ’Islamiska centret i Hamburg’ på grund av misstankar om stöd från Hizbollah och Iran”
Iran international. 2024“Hamburg Islamic Center took direct orders from Iran’s Khamenei: Report”
https://www.iranintl.com/en/202408106941
Spiegel Politik. 2024. “WhatsApp aus Teheran”
