Terrorismindexet inom Europa för året 2023, utfärdat av Europeiska centret för studier av terrorismbekämpning och underrättelsetjänst, visar på ökande risker av spridningen av extremism och terroristoperationer inom flertalet EU-länder. Samtidigt varnar det för en oöverträffad intensitet av terrorism inom Europa påverkat av kriget i Gaza, samt fortsättningen av kriget i Ukraina.
Islamistiska och högerextrema grupper i Europa grupper i Europa fortsätter att utgöra ett hot mot underrättelsetjänsterna i samband med det utdragna kriget i Ukraina och upptrappningen av konflikten i Gaza. Omfattningen av de hoten från kriget i Gaza och Ukraina återspeglar omfattningen av de utmaningar som Europa står inför under år 2024 enligt forskarnas uppskattning.
Terrorismen i Europeiska unionens länder
I Frankrike utgör jihadistisk salafism och grupper inom politisk islam en betydande hotbild mot de franska myndigheterna, med omkring 3025 extremister inom landet. Domar i terrorismrelaterade fall har ökat med cirka 7 gånger och ungefär 50 procent av de anklagade är under 18 år gamla.
Indikationerna visar även ett ökat terroristhot från högerextrema under året. Statistiken avslöjar närvaron av 50 grupper kopplade till fransk högerextremism, som inkluderar individer från militären och polisen. Dessa grupper använder digitala plattformar och uppmanar till våld.
Statistiken visar att man lyckats förhindra ett terroristattentat varannan månad, medan Paris har avvärjt cirka 28 attacker under året. Oron växer inom Frankrike över konsekvenserna av kriget i Gaza, där landet har bevittnat 1159 antisemitiska handlingar och politiska partier har haft meningsskiljaktigheter om hur attacker från rörelsen ’Hamas’ ska beskrivas och det generella stödet till Israel.
Hotet av terroristattacker i Frankrike kvarstår med planerade attacker från IS, liknande dem som inträffade i november 2015. Cyberhot och cyberattacker utgör en av de främsta riskerna, särskilt med tanke på att Paris kommer att vara värd för de olympiska spelen år 2024.
I Storbritannien har extremistiska islamiska grupper blivit en utmaning för brittisk underrättelsetjänst och kräver betydande insatser. Inom den högerextrema scenen i Storbritannien dominerar enskilda individer eller små grupper, en trend som komplicerar för de brittiska myndigheterna att förutse och identifiera hot från högerextremism och att utreda dem.
Hot från islamistiska och högerextrema grupper var ’mest farliga’ i Sverige och Storbritannien under år 2023. Dessutom stod infrastrukturen i både Sverige och Storbritannien inför ett kontinuerligt cyberhot. Antalet cyberbrott ökade, och incidenter som involverade förstörelse av koraner och eskaleringen av den israelisk-palestinska konflikten ökade oron i både Storbritannien och Sverige för ökande terrorism under 2024.
Säkerhetssituationen i Sverige försämrades under 2023 efter koranbränning och landets ställning som stödjande gentemot Israel. Det gick från att vara ett legitimt mål för terroristattacker till att ses som en prioriterad måltavla. Det svenska samhället har sett en ökning av attraktionen mot högerextremism, särskilt efter att högerextrema partier utnyttjade frågor om migration, asyl och konflikter för att öka sitt inflytande.
Vilka är prognoserna för terrorkartan år 2024?
För närvarande riktas terrorismens globala indikator mot omfattande verksamhet för extremistiska organisationer som IS och Al-Qaida i Afrika och Asien, utnyttjande av Europas och världens upptagenhet med konflikten i Ukraina och Gaza. Det ökar rädslan för rekrytering av nya medlemmar och genomförande av attacker genom ensamvargar i Europa. Tyskland och Österrike befinner sig i skottlinjen för denna potentiella fara, på grund av aktiviteten hos extremistiska islamistiska strömningar online och med tanke på den pågående kontroversen på grund av kriget i Gaza för att främja sina idéer.
Kriget i Ukraina ökar fortfarande möjligheterna för högerextremism i Tyskland och Österrike, särskilt med tanke på den ökande populariteten för högerorienterade partier i båda länderna och deras starka närvaro inom regerings-, säkerhets- och utbildningsinstitutioner. Detta tyder på möjligheten till antisemitiska och flyktingfientliga händelser, vilket hotar sammanhållningen och säkerheten i samhället i båda länderna.
Ökningen av antisemitiska attacker i Tyskland (4 gånger) efter Gazakriget driver landet att intensifiera ansträngningarna för att bekämpa dessa händelser och ökar möjligheten till tillväxt av islamofobi och attacker mot flyktingar och migranter.
Cyberattacker utgör ett pågående hot under 2024 med tanke på den komplexa situationen mellan Väst och Ryssland samt ökningen av global polarisering. Teknologin blir en del av verktygen i internationella konflikter. Därför kommer Tyskland och Österrike att inrikta sig på ytterligare förebyggande åtgärder under den kommande perioden för att skydda sin cybersäkerhet och hantera potentiella cyberattacker.
Det förväntas att säkerhets- och underrättelsetjänsterna inom EU-länderna kommer att förstärka övervakningen av extremisthögerns och politiska islams verksamhet medan konflikterna i Gaza och Ukraina fortsätter.
