Det salafi-jihadistiska hotet kvarstår över hela Afrika, Mellanöstern och in i Asien. Grupper som är kopplade till al- Qaeda och Islamiska staten är engagerade i lokala konflikter och har sökt sätt att stärka sin närvaro på plats inom populära uppror. Deras fokus på expansion inom den muslimska världen har dock inte ersatt deras ambitioner att slå till mot västvärlden. De grupper som en gång visade eller försökte utveckla förmåga att genomföra transnationella attacker strävar fortfarande efter att rikta sig mot Förenta staterna och Europa, vilket skapar ett fortsatt behov av motåtgärder mot terrorism.
Salafi-jihadistgrupper kommer att stärkas när trycket från terrorismbekämpningen minskar och de lokala förhållandena förvärras. De har fortsatt att expandera i Västafrika, där en serie statskupper har destabiliserat regionen, och den franska militärens tvångsavgång stoppade vissa motåtgärder mot terrorism. Svag styrning, interkommunal konflikt och missnöje mot regeringen skapar möjligheter för grupper att fortsätta att expandera i Burkina Faso, Mali, Niger och Nigeria och hota även Benin, Elfenbenskusten, Ghana, Senegal och Togo. Den nya fristad som Talibangruppen tillhandahåller i Afghanistan, som erbjuder en destination för träning av rekryter och viss skydd mot motstånd mot terrorism, har underlättat tillväxten av al-Qaida-anslutna grupper i Sydasien, samtidigt som talibanernas oförmåga att säkra Afghanistan har stärkt Islamiska staten.
Att lyckas mot Salafi-jihadistgrupper kan inte upprätthållas utan fortsatt tryck på grupperna. En förnyad amerikansk närvaro som stöder de somaliska säkerhetsstyrkorna bromsade al-Shabaabs expansion, även om den pågående tillbakadragningen av fredsbevarande styrkor från Afrikanska unionen väcker oro för att framstegen inte kommer att hålla. På liknande sätt har det pågående amerikanska antiterroristuppdrag mot terrorism i Syrien och stödet till de irakiska säkerhetsstyrkorna begränsat Islamiska statens förmåga att återuppbygga. På andra håll har antiterroristoperationer försvagat Salafi-jihadistgrupper där de inte har kunnat utveckla starka band till lokala samhällen, som i Östasien, Moçambique och Sinai.
Notera: Etableringsdatum för varje grupp anges i figuren med förkortningen ’Est.’ De förkortningar som visas är al-Qaida på Arabiska halvön (AQAP), al-Qaida i islamiska Maghreb (AQIM), al-Qaida i indiska subkontinenten (AQIS), Hurras al-Din (HAD), Islamiska staten i Centralafrika-provinsen (ISCAP), Islamiska staten i Östasien (ISEA), Islamiska staten i Sahel-provinsen (ISGS), Islamiska staten i Khorasan-provinsen (ISKP), Islamiska staten i Moçambique (ISM), Islamiska staten i Sinai-provinsen (ISSP), Islamiska staten i Västafrika-provinsen (ISWAP), och Jama’at Nusrat al-Islam wa al-Muslimin (JNIM). Notera att ISGS ändrade namn till ’Islamiska staten i Sahel-provinsen’ i mars 2022. För tydlighetens skull kommer ISGS att fortsätta att hänvisa till Sahel-provinsen medan ISSP kommer att hänvisa till Islamiska staten i Sinai-provinsen.”
Bakom scorekortet
Afrika. Salafi-jihadistgrupper trivs i Afrika, som har blivit världens epicentrum för salafi-jihadistisk expansion. Den sammanlagda effekten av flera statskupper under de senaste åren över Sahel-området, som sträcker sig från Guinea till Sudan, har varit en ökning av instabilitet och minskning av motståndet mot terrorism. Samtidigt utnyttjar Salafi-jihadistgrupper lokal socioekonomisk, etnisk och politisk sårbarhet för att stärka sig.
I Östafrika fortsätter al-Shabaab att visa sofistikerade attackförmågor mitt i en pågående motterrorismsoffensiv. Gruppen ökade takten och svårighetsgraden av sina attacker i Somalias huvudstad, Mogadishu, och mer nyligen i nordöstra Kenya, med 19 attacker i juni 2023. Somaliska styrkor återtog en tredjedel av det område som kontrollerades av al-Shabaab efter att amerikanska motterrorismstyrkor omplacerades till Somalia i maj 2022, men al-Shabaabs starka fästen kvarstår. Somaliska styrkor har ännu inte återtagit områden som kontrolleras av al-Shabaab i södra och centrala Somalia. En pågående minskning av fredsbevarande styrkor från Afrikanska unionen, som har överfört sina ansvarsområden till somaliska styrkor, väcker oro över om de nyligen uppnådda framgångarna mot al-Shabaab kommer att hålla. Al-Shabaab fortsätter att sträva efter att utveckla förmåga att genomföra transnationella attacker.
Den somaliska grenen av Islamiska staten fungerar som en nod som kopplar samman de afghanska, afrikanska och jemenitiska grenarna med den högsta ledningen för Islamiska staten i Irak och Syrien. En motterrorismräd av USA i januari 2023 dödade Bilal al Sudani, en högt rankad operatör för Islamiska staten och en tjänsteman i al Karrar-kontoret, som hjälpte Islamiska staten att expandera på den afrikanska kontinenten och finansiera Islamiska statens operationer globalt.
Både Islamiska staten i Moçambique (ISM) och Islamiska staten i Centralafrika-provinsen (ISCAP) behåller offentligt sitt samröre med Islamiska staten, även om det är okänt hur mycket inflytande de högsta ledarna inom Islamiska staten har över grupperna.
Regionala motterrorismstyrkor som utplacerats i Cabo Delgado-provinsen i norra Moçambique har gjort framsteg mot ISM. Förlust av ledarskap och minskad operativ förmåga, delvis på grund av den lokala ekonomins kollaps under konflikten, har försvagat gruppen, men de kvarvarande krigarna är erfarna. ISM kan möjligen försöka bygga relationer med lokala samhällen för att kunna behålla sin styrka under påtryckningar.
ISCAP utökade sitt operationsområde västerut på grund av motterrorismoperationer från Kongolesiska och Ugandiska styrkor i dess traditionella fästen nära gränsen mellan Demokratiska republiken Kongo och Uganda, och nästan tredubblade sin räckvidd inom fyra månader efter lanseringen av gemensamma militära operationer. Dödlighet i dess attacker har också ökat då ISCAP försöker maximera civila offer. Framtida motterrorismoperationer kommer troligen att förbättra ISCAP’s operationella kapacitet och förstärka dess rekryteringsförmåga.
I Nordafrika har den egyptiska terrorismbekämpningen av Islamiska staten i Sinai-provinsen (ISSP) avsevärt försvagat gruppen. ISSP har förflyttat sig till västra Sinai och kan ha genomfört endast en attack år 2023, en oidentifierad attack mot ett egyptiskt militärfordon i södra Sinai i mars 2023. Al-Qaida i islamiska Maghreb (AQIM) har hållit en låg profil och avstått från terroristattacker. De bibehåller fristäder i södra Libyen, där de stöder sin underordnade grupp Jama’at Nusrat al-Islam wa al-Muslimin (JNIM) i Sahel. AQIM’s ledare beskrev Sahel som ”epicentret” för jihad i mars 2023.
I Västafrika har de maliska och burkinska militärjuntorna inte kunnat försvaga JNIM eller Islamiska staten i Större Sahara (ISGS) och har fortsatt underminera internationellt stöd mot terrorism, vilket har lett till att FN har deklarerat att man kommer att dra tillbaka sin fredsbevarande styrka i Mali före slutet av 2023. JNIM har omringat båda huvudstäderna samtidigt som de utökar sitt inflytande i sydvästra Mali och söderut in i Benin, Elfenbenskusten och Ghana. JNIM och ISGS fortsätter att strida om inflytande i nordöstra Mali, där de båda får stöd från olika lokala samhällen. JNIM har inte kunnat hindra ISGS från att expandera i nordöstra Mali och triangelregionen med Burkina Faso, Mali och Niger, men man använder hotet om ISGS’s expansion för att stärka banden med sårbara lokala aktörer i norra Mali. JNIM har upprätthållit en operation med fokus på befolkningen, där man utnyttjar svag styrning, övergrepp från den maliska armén och Wagner Groups, samt instabilitet, för att bygga upp lokalt stöd.
ISGS har stärkts utan fransk påtryckning mot terrorism. Under det senaste året har man mer än fördubblat sin territoriella kontroll och börjat beskatta och tvinga på sin tolkning av sharia i den nordöstra Menaka-regionen i Mali. ISGS kommer förmodligen att utnyttja möjligheter som uppstår efter kuppen i Niger i juli 2023 för att expandera, om nigerianska säkerhetsstyrkor minskar operationer riktade mot gruppen.
Islamiska staten i Västafrika-provinsen (ISWAP) fortsätter att utgöra ett växande hot i Nigeria. Man har infört en löst regeringsform och samlar skatter från befolkningen under sin kontroll. Man har också genomfört attacker i nya områden, som i den nordnigerianska delstaten Jigawa. Dessutom planerade ISGS nästan säkert ett terrordåd i Abuja, Nigerias huvudstad, i slutet av oktober 2022 och kan ha försökt att mörda Nigerias president i slutet av december 2022.
Al-Qaida-anslutna Ansaru kan vara på väg att samordna sig eller samarbeta med lokala banditer i nordvästra Nigeria efter att man återupptog operationer år 2020. Gruppen har dock förblivit mestadels vilande operationellt, trots en ökad användning av propaganda.
Mellanöstern. Salafi-jihadistgrupper i Irak, Syrien och Jemen har förlorat nyckelledare och operatörer men utgör fortfarande lokala hot. De strävar också efter att utveckla och förbättra förmågan att genomföra transnationella attacker. Terrorismbekämpning har förhindrat att grupperna återtar territorium och stört deras operationer, men pågående konflikter och instabilitet samt ökande sekteristiska spänningar skapar möjligheter för grupperna att åter stärka sig.
I Irak och Syrien har motståndet mot terrorism mot Islamiska staten i Irak och al-Sham tvingat gruppen att anpassa sig genom att ändra sin befälsstruktur och begränsa attacker för att återuppbygga sin bas. Förluster har främst inträffat inom Islamiska statens globala seniorledning, inklusive de som ledde arbetet att genomföra attacker i Europa. ISIS har dock anpassat sig för att hantera effekterna av ledarskapsförlusterna. ISIS förblir motståndskraftigt och har upprätthållit uppror på låg nivå i Irak samtidigt som man genomför riktade attacker i Syrien, särskilt mot fängelser för att befria nyckeloperatörer. Man har särskilt stärkt sig i centrala Syrien och har visat förmåga att organisera manöverstyrkor som en del av en flerstegskampanj. Ökad turkisk aggression mot Syrian Democratic Forces – USA:s motterrorismpartner i nordöstra Syrien – kan minska trycket på IS det kommande året. Irakiskt motstånd mot terrorismen har tryckt tillbaka, men inte utrotat hotet från IS.
I nordvästra Syrien kontrollerar Hayat Tahrir al Sham (HTS) territorium i provinsen Idlib. Trots att HTS har försökt distansera sig från sina salafi-jihadistiska rötter, ger man skydd åt utländska terroristgrupper som Eastern Turkestan Islamic Movement och Khatiba al-Tawhid wal Jihad. HTS har stramat åt kontrollen över al-Qaida-anslutna Hurras al Din (HAD), inklusive att döda eller tillfångata seniora HAD-operatörer. HAD kan försöka utveckla förmåga att genomföra transnationella attacker mot Väst.
I Jemen har al-Qaida på Arabiska halvön (AQAP) fortsatt ambitionen att återuppbygga sin förmåga att genomföra transnationella attacker och utgör ett regionalt hot. Dess högsta ledning är intakt, även om attrition har påverkat gruppens operationer. AQAP har lanserat en motoffensiv mot antiterroriststyrkor i södra Jemen och visar nya förmågor med obemannade flygsystem och ökad intensitet. Maj 2023 var den högsta toppen i AQAP:s operationer sedan 2015. Den Islamiska staten i Jemen är på en nedåtgående bana och fungerar som en ekonomisk och facilitetslänk mellan IS-Somalia och Islamiska staten Khorasan-provinsen (ISKP) i Afghanistan.
Sydasien. Talibanens kontroll över Afghanistan fortsätter att gynna regionala Salafi-jihadistgrupper. Grupper inom al-Qaidas nätverk har utnyttjat fristaden i Afghanistan för att rekrytera och utbilda kämpar, medan den Islamiska staten har fördjupat sitt engagemang i sin gren i Afghanistan, som nu fungerar som en lokal knutpunkt för ett regionalt Islamiskt stat-nätverk.
I Afghanistan och Pakistan fortsätter Taliban att erbjuda fristad åt al-Qaida och al-Qaida i indiska subkontinenten (AQIS). Al-Qaidas bedömda men ej offentliggjorda ledare är Saif al-Adel, som kan ha rörelsefrihet mellan Iran och Afghanistan och kan sträva efter att öka inflytandet över al-Qaidas anslutna grupper, särskilt AQAP. Höga al-Qaida-figurer befinner sig fortfarande i Afghanistan under Talibanernas skydd, och gruppen har etablerat nya träningsläger och säkra hus där man skickar nya rekryter. Al-Qaida bygger upp sin förmåga att genomföra transnationella attacker.
Al-Qaidas relation med Tehreek-e-Taliban Pakistan (TTP) har återigen blivit aktiv i det fristad som Talibanen tillhandahåller i Afghanistan. AQIS:s relation med TTP kan fördjupas, enligt rapporter som tyder på att man kan hjälpa TTP att kringgå vissa av Talibanens pålagda restriktioner i Afghanistan och ge strategisk vägledning till TTP’s operationer i Pakistan. AQIS strävar efter att expandera utanför Afghanistan-Pakistan och in i Bangladesh, Indien och Myanmar. Haqqani-nätverket innehar viktiga positioner inom Talibanens administration, och även om det finns öppen oenighet med Taliban-emirens beslut, så efterlevs de. TTP bröt sin vapenvila med den pakistanska regeringen och har sedan dess eskalerat attacker på pakistansk mark. ISKP’s tillväxt har avstannat efter det initiala uppsvinget år 2021, även om det fortfarande utgör det största terrorhotet i regionen. Man har nästan säkert förvärvat en del material som lämnades kvar under tillbakadragandet år 2021. ISKP strävar efter att underminera Talibanens legitimitet och har börjat slå till mot diplomatiska mål i Afghanistan – inklusive den pakistanska och den ryska ambassaden samt ett hotell i Kabul som besöks av kineser – och projicerar styrka in i Pakistan i takt med att deras operationella förmågor mognar. Gruppen spelar också en nyckelroll i den Islamiska statens globala hot genom att styra operatörer på Maldiverna och ha ambitioner att attackera Förenta staterna.
I Sydostasien har terrorismbekämpningen mot terrorism lett till att terroristaktiviteterna upphört, även om ISEA fortfarande är aktiv. Utländska krigare har rest till regionen från Mellanöstern för att genomföra attacker.
Amerikanska och partners antiterroristoperationer har resulterat i betydande förluster inom al-Qaida och Islamiska staten. Båda har dock anpassat sig till en sådan attrition. Snabb omsättning i Islamiska statens högre ledning, särskilt dess övergripande ledare, har ytterligare decentraliserat och plattat ut befälsstrukturerna. Sekretess kring Islamiska statens ledare har inte fått grupper att ifrågasätta hans auktoritet offentligt. Al-Qaida har spenderat det senaste året utan att offentligt erkänna en ny ledare, som bedöms vara Saif al Adel.
Från och med september 2023 omfattar de viktigaste al-Qaidas ledare:
Saif al Adel. Han bedöms vara al-Qaidas emir, även om al-Qaida inte har släppt ett uttalande som bekräftar hans utnämning eller Ayman al Zawahiris död i augusti 2022.
Abdul Rahman al-Maghribi. Han är medlem av al-Qaidas shura-råd, chef för al-Sahab-medier och ansvarig för extern kommunikation.
Abu Ubaydah Yusef al Annabi. AQIM:s emir sedan 2020 och veteranmedlem i al-Qaida.
Khalid Batarfi. AQAP:s emir sedan 2020.
Ahmed Omar (Abu Ubaidah). Al-Shabaab emir sedan 2014.
Iyad ag Ghaly. JNIM:s emir med långvariga band till AQIM.
Samir Hijazi. Ledare för HAD.
Sami al Uraydi. Äldre medlem i HAD och erfaren al-Qaida-operatör.
Osama Mahmood. AQIS:s emir sedan 2019.
Från och med september 2023 omfattar IS’s viktigaste ledare:
Abu Hafs al Hashimi al Qurayshi. Islamiska statens ledare som efterträdde Abu al Hasan al Hashimi al Qurayshi, som dödades våren 2023.
Tamim al Kurdi. Ledare för det Afghanistan-baserade al-Siddiq-kontoret, utsedd av Islamiska statens högsta ledning år 2020.
Abdul Bara al Sahrawi. ISGS:s emir sedan 2021.
Abu Musab al Barnawi. Han tjänade som ISWAP:s emir mellan augusti 2016 och mars 2019, innan han utsågs till chef för Islamiska statens al-Furqan-kontor, som är baserat i sjöområdet Chad och samordnar regionala avdelningar, i maj 2021. Hans nuvarande status är oklar. Den nigerianska regeringen rapporterade i september 2021 att han hade blivit dödad, men obekräftade rapporter senare framkom att han var vid liv.
Seka Musa Baluku. Ledare för ISCAP.
Abu Yasir Hassan. Ledare för ISM, enligt USA.
Shahab al Muhajir. ISKP’s emir, en irakier som övergav Haqqani-nätverket och al-Qaida sedan april 2020.
Abu Hajar al-Hashemi. ISSP:s emir. Han kan ha tidigare tjänat som officer i den irakiska armén.
Abdul Qadir Mumin. IS-Somalias emir och grundare. Han övergav al-Shabaab.
Abu Zacharia. Tidigare ledare för ISEA, dödad i juni 2023.
Salafi-jihadistattacker med amerikanska dödsoffer (2022-23)
Salafi-jihadistgrupper som al-Shabaab, AQAP och ISIS har strävat efter externa attackkapaciteter men har inte genomfört några terrorattacker i USA sedan skjutningen i Pensacola, Florida, i december 2019. ISKPs självmordsattack i Kabul, Afghanistan, i augusti 2021, är den senaste attacken mot amerikanska styrkor. Amerikanska styrkor som deltar i antiterroruppdrag är inte längre engagerade i stridsoperationer, vilket begränsar möjligheterna för salafi-jihadistgrupper att rikta in sig på dem.
översatt från Critical Threats
