Våldsbejakande extremism är ett av de samtida och allvarliga problem som hotar demokrati och underminerar fred och säkerhet, mänskliga rättigheter samt hållbar utveckling. Ingen stat eller region är immun mot dess påverkan. Vad är det som drar människor till våldsbejakande extremism? Vilka är de åtgärder som bidrar till att motverka denna attraktionskraft mot denna miljö?
Våldsbejakande extremism utgör en komplex och mångfacetterad företeelse som kan ha djupa rötter i olika sammanhang och drivkrafter. Genom att utforska de bakomliggande sammanhangen och drivkrafterna kan vi bättre förstå hur och varför individer dras in i våldsbejakande extremistiska rörelser. Denna artikel undersöker dessa dimensioner och avsikten är att belysa de mångfacetterade och komplexa aspekterna av våldsbejakande extremism samt identifiera strategier för att hantera dess utbredning.
Context and drivers of violent extremism
Många forskningar har genomförts under de senaste decennierna om drivkrafterna bakom våldsbejakande extremism. Det finns emellertid ingen auktoritativa statistiska data om vägarna mot individuell radikalisering. Även om det finns vissa igenkännbara trender och mönster, finns det bara ett fåtal områden där forskarna är eniga. Enligt forskare finns det två huvudkategorier av drivkrafter som kan särskiljas, de förhållanden som gynnar våldsbejakande extremism samt de individuella motivationerna som spelar en nyckelroll för att omvandla idéer och klagomål till våldsbejakande extremisthandlingar.
Förhållanden som främjar våldsbejakande extremism
Baserad på forskning finns det vissa återkommande drivkrafter, som är vanliga i ett stort antal länder och regioner och som leder, ibland ensamma och ibland i kombination med andra faktorer, till radikalisering och våldsbejakande extremism.
Brist på socioekonomiska möjligheter
Länder som misslyckas med att skapa höga och hållbara tillväxtnivåer, skapa anständiga jobb för sin ungdom, minska fattigdom och arbetslöshet samt förbättra jämlikheten och att kontrollera korruption, löper större risk för våldsbejakande extremism och tenderar att bevittna ett större antal incidenter kopplade till våldsbejakande extremism.
Marginalisering och diskriminering
Det finns inget land som är helt homogent. Mångfald i sig leder inte till eller ökar ett lands sårbarhet för våldsbejakande extremism, men när ett land upplever osäkerheter, såsom knappa resurser och när en grupp agerar monopolistiskt inom politiska och ekonomiska sektorer på bekostnad av andra grupper, ökar risken för spänningar mellan olika befolkningsgrupper. Det gäller även marginalisering, alienation och diskriminering, som uttrycks genom begränsad tillgång till offentliga tjänster och jobbmöjligheter samt hinder för utveckling. Detta kan i sin tur driva dem som känner sig utestängda och marginaliserade att omfamna våldsbejakande extremism som ett medel för att främja sina mål.
Dåligt styre och kränkningar av rättsstatsprincipen
Våldsbejakande extremism tenderar att trivas i en miljö präglad av dålig styrning, brister i demokratin, korruption och en kultur av straffrihet för olagligt beteende utfört av staten eller dess agenter.
När dålig styrning kombineras med förtryckande politik och praxis, som bryter mot mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, tenderar lockelsen av våldsbejakande extremism att förstärkas. Kränkningar av internationella mänskliga rättigheter, som begås i statens säkerhetensnamn, kan fungera som en katalysator för att driva människor mot våldsbejakande extremism. Genom att marginalisera individer och alienera viktiga grupper, genereras samhällsstöd och sympati för medverkan i våldsbejakande extremisternas handlingar. Våldsbejakande extremister söker också aktivt att utnyttja statligt förtryck och andra klagomål i sin kamp mot staten.
Bristen på tillräckliga ansträngningar, i linje med internationella åtaganden för att uppfylla ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, kombinerat med diskriminering mot olika grupper baserat på etnicitet, nationalitet, religion och andra faktorer, tillsammans med frånvaro eller begränsning av demokratiska friheter, kan skapa möjligheter till exploatering av våldsbejakande extremister.
Utdragna och olösta konflikter
Långvariga och olösta konflikter ger en grogrund för våldsbejakande extremism. Sådana konflikter tillåter extremistgrupper att utnyttja djupt rotade klagomål och missnöje för att få stöd och ta kontroll över territorium och resurser samt befolkningar.
Brådskande åtgärder måste vidtas för att lösa långvariga konflikter. Att lösa dessa konflikter kommer att underminera påverkan av våldsbejakande extremistgruppers förrädiska berättelser.
Radikalisering i fängelser
Forskning visar att tuff behandling i fängelser kan spela en betydande roll i rekryteringen av ett stort antal individer som har anslutit sig till våldsbejakande extremistgrupper och terroristorganisationer.
Flera faktorer har identifierats som driver fångar att söka skydd genom att ansluta sig till extremistgrupper, inklusive omänskliga fängelseförhållanden och omänsklig behandling av intagna, korrupt personal och säkerhetsvakter, gängaktivitet, droganvändning, brist på säkerhet och ordentliga faciliteter, samt överbeläggning.
Radikaliseringsprocessen
Även om de förhållanden som främjar våldsbejakande extremism påverkar hela befolkningen är det bara ett litet antal individer som faktiskt radikaliseras och vänder sig till våld. Därför spelar individuella motiv en nyckelroll för att utnyttja dessa förhållanden och omvandla idéer och missnöje till våldsamma handlingar.
Individuella bakgrunder och motiv
Att uppleva en negativ personlig upplevelse som överensstämmer med narrativet för våldsbejakande extremistideologier, kan öka chanserna att en individ kommer att omfamna våldsbejakande extremism. Motivationer för enskilda varierar från betydande till vardagliga. Forskare har dokumenterat olika utlösande händelser såsom att uppleva eller bevittna tortyr, förlusten av en älskad till följd av säkerhetsstyrkor eller främmande makter samt orättvisa rättegångar.
Även om vissa högutbildade individer har spelat avgörande roller i våldsbejakande extremism, så har många medlemmar inte fullföljt gymnasieutbildning. Ett stort antal har nästan ingen religiös kunskap eller utbildning, vilket gör dem sårbara för indoktrinering.
Det är troligt att de var inblandade i mindre kriminella aktiviteter och olagliga beteenden innan de anslöt sig till våldsamma extremistgrupper. Dessutom främjar medlemskap i en grupp också en känsla av tillhörighet eller lindring från känslan av alienation och utanförskap.
Kollektiva klagomål och viktimisering
Kollektiva klagomål och missnöjen, som härstammar från dominans, förtryck, underkuvning eller utländsk intervention, kan möjliggöra att narrativ om viktimisering tar fäste. Dessa narrativ kan framkalla kraftfulla känslomässiga reaktioner som sedan kan utnyttjas av våldsbejakande extremister. Minnet av tidigare eller nuvarande faktiska eller upplevda förtryck upprätthålls för att ge näring åt törsten efter hämnd mot förtryckaren.
Missbruk av religion och kulturella skillnader
Våldsbejakande extremistgrupper förvränger och utnyttjar religiösa övertygelser, etniska skillnader och politiska ideologier för att legitimera sina handlingar samt etablera sitt anspråk på territorium och rekrytera följare. De missbrukar religion för att splittra nationer, kulturer och människor, vilket undergräver vår mänsklighet.
Ledarskap och sociala nätverk
Även om kontextuella faktorer, personliga upplevelser och kollektiva klagomål kan bidra till uppkomsten av våldsbejakande extremism, måste det också finnas en social kontext som ger någon form av organisation och riktning för dessa element. Detta kan ofta etableras genom intervention av en karismatisk ledare eller informella familj- och sociala nätverk. Det kan vara svårt att ansluta våldsbejakande extremistgrupper om du inte redan känner någon av deras medlemmar. Emellertid har internet och social media på senare år tjänat som en ytterligare och mer tillgänglig väg till gruppmedlemskap.
Rekommendationer om förebyggande av våldsbejakande extremism
Det finns ett behov av att ta en mer omfattande strategi som omfattar inte bara pågående och väsentliga säkerhetsbaserade åtgärder mot extremism och terrorism, utan också systematiska förebyggande åtgärder som direkt tar itu med de drivkrafter mot våldbejakande extremism, som har gett upphov till uppkomsten av dessa nya och mer virulenta grupper.
Skapandet av öppna, rättvisa, inkluderande och pluralistiska samhällen, baserade på full respekt för mänskliga rättigheter och med ekonomiska möjligheter för alla, representerar det mest påtagliga och meningsfulla alternativet till våldsbejakande extremism och den mest lovande strategin för att göra den oattraktivt.
Stärka ungdomars inflytande genom att utnyttja idealismen, kreativiteten och energin hos dem och andra som känner sig ”disenfranchised”. Unga människor utgör en ovärderlig partner i strävan att förebygga våldsbejakande extremism. De måste ses som en tillgång och måste ges möjlighet att göra ett konstruktivt bidrag till den politiska och ekonomiska utvecklingen av sina samhällen och nationer. De måste erbjudas en positiv vision om sin framtid tillsammans med en genuin chans att förverkliga sina förhoppningar och sin potential.
Det finns ett behov av att omvärdera våra prioriteringar, stärka tillämpningen av rättvisa och återuppbygga det sociala kontraktet mellan styrande och styrda.
Våldsam extremism, som kan gynna terrorism, kräver kollektiva ansträngningar, inklusive förebyggande radikalisering, rekrytering och mobilisering av individer till terroristgrupper och till att bli utländska terroriststridande.
Tro- och samhällsledare är avgörande för att förebygga och motverka våldsbejakande ideologier. Detta genom att erbjuda möjligheter till dialog inom och mellan olika trossamfund som ett sätt för att främja tolerans, förståelse och försoning mellan samhällen.
Ledare, regeringar, det internationella samfundet och medierna måste arbeta tillsammans för att förhindra konfrontation och polarisering inom och mellan länder, trosuppfattningar, nationer och folk.
Alla måste arbeta gemensamt för att stoppa denna onda cirkel av provokation och svar som ofta driver de krafter som styr sambandet mellan konflikt, terrorism och våldsam terrorism, som vi sett i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Jemen och andra länder.
Åtgärder måste vidtas för att lösa utdragna konflikter. Att lösa dessa konflikter kommer att undergräva effekten av de våldsbejakande extremistgruppernas försåtliga berättelser.
Vi måste komplettera motverkandet av våldsbejakande extremism med förebyggande åtgärder. Genom att göra förebyggande till en integrerad del av vår övergripande strategi kommer vi att kunna hantera många av de underliggande förhållanden som driver individer att ansluta sig till våldsbejakande extremistgrupper.
Våldsbejakande extremism är oförsvarlig, men det är också viktigt att förstå och erkänna att den inte uppstår i ett vakuum. Berättelser om klagomål, verklig eller upplevd orättvisa, löften om inflytande och revolutionära förändringar blir attraktiva i sammanhang där mänskliga rättigheter kränks, god förvaltning ignoreras och människors ambitioner kvävs.
