Talibanernas medgrundare Mullah Abdul Ghani Baradar är en udda person i Time Magazines lista över världens 100 mest inflytelserika personer i år. Det är ytterst ovanligt att någon som i stora delar av världen betraktas som en terrorist ges plats i listan. Vem är Mullah Baradar.
Mullah Abdul Ghani Baradar föddes 1968 i den södra provinsen Uruzgan och växte upp i Kandahar. En stad som har kommit att bli känd i hela världen. Liksom många andra av Kandahars söner har Baradar fått en konservativ religiös utbildning, trots att Afghanistan då behärskades av ett kommunistiskt styre.
När Sovjetunion invaderade Afghanistan 1979 gick Baradar, trots sin unga ålder, med i den afghanska motståndsrörelsen och deltog i krig mot Sovjet. Det är känt att de islamiska rörelserna vid den tiden rekryterade barn i sin kamp mot ockupationsmakten. Under den tiden växte en relation fram mellan Baradar och Mullah Mohammed Omar, den person som senare skulle etablera Talibanrörelsen. De två spelade sedan huvudrollen i kampen mot de sovjetiska styrkorna.
Efter kriget som slutade med Sovjets nederlag gick Afghanistan in i ett förödande inbördeskrig under första halvan av nittiotalet. Det var också då som talibanrörelsen föddes.
Talibanrörelsen grundades med stöd av Pakistan. Den grundades av Mullah Omar i ett nära samarbete med bland andra Baradar. Talibanerna vann inbördeskriget 1996 och etablerade Islamiska Emiratet i Afghanistan och tog sin hemstad Kandahar och gjorde den till huvudstad. Baradar fick plats i regeringen som biträdande försvarsminister. Trots sin unga ålder så hade Baradar skaffat många erfarenheter i kriget mellan Sovjet och Afghanistan.
Talibanernas tid vid makten blev kortvarig då USA invaderade landet 2001, och de skingrades då många hamnade i exil och andra flydde upp i bergen. En grupp inom talibanerna försökte förhandla med USA. Det sades att detta team leddes av Baradar som var känd för sin politiska list. USA gick dock inte med på en uppgörelse. Då gick Baradar under radarn för att bygga
upp ett motstånd mot den amerikanska ockupationen, återställa rörelsens styrka och rekrytera fler krigare.
Under denna tid rörde han sig mellan sitt land och Pakistan, och där särskilt i staden Karachi som var ett gömställe för talibanledare. Han fortsatte att göra det fram till 2010, då Washington pressade Pakistan att lämna ut talibanledare.
Pakistans underrättelsetjänst arresterade Mullah Abdul Ghani Baradar 2010, och många trodde att han dog. Men 2012 dök hans namn upp igen i förhandlingarna med den nya regeringen i Kabul och Washington. Talibanerna begärde honom i utbyte mot fångar från regimens och USA:s sida, men Pakistan vägrade att lämna ut honom för att tvinga honom att förhandla med amerikanerna.
Under hans fångenskap dödades Mullah Muhammad Omar. Han efterträddes av Hibatullah Akhundzada. Han är talibanernas ledare och religiösa vägvisare. Han beskrivs som en religiös person, men har hållit sig undan offentligheten och inte mycket är känt om honom.
I början av 2018 begärde Qatar (som är sponsorn för förhandlingar mellan talibanerna och amerikaner) USA att pressa Pakistan att släppa Baradar med tanke på att han var den mest populära personen i talibanrörelsen. Då gick Islamabad med på att släppa honom. Därefter åkte han till Doha där han ledde förhandlingar med amerikanerna under Trumps administration. Han träffade till och med USA: s dåvarande utrikesminister Pompeo och gav ett gott intryck genom sin politiska erfarenhet. Sedan dess har hans namn blivit känt. Han stannade kvar i Doha och blev chef för talibanernas politiska kontor fram till att talibanerna återigen tog makten i Kabul i och med de amerikanska styrkornas tillbakadragande.
Mullah Abdul Ghani Baradar var den mest framstående av ledarna i talibanrörelsen, och han var den första av dem att tillkännage upprättandet av Islamiska Emiratet i Afghanistan.
Inom kort spred den västerländska pressen foton av honom och började marknadsföra hans namn som en möjlig och kommande ledare för den afghanska talibanrörelsen och Afghanistan. Han är i västerländska ögon en moderatledare och en politiskt förhandlingsbar person. Under talibanernas krig mot regimen och USA delade han ut sitt häfte som kallas för ” reglerna för gott uppförande”.
Detta häfte förklarar för rörelsens anhängare om hur man ska hantera civilbefolkningen i de områden som kontrolleras av talibanerna. Syftet var att vinna hjärtan, sympati och stöd. Trots sin militära bakgrund har Baradar ett annat ansikte byggd på politiska erfarenheter som gör honom till den mest framstående kandidaten att leda sitt land under dess viktigaste och känsligaste period. En period där hela världen har sina ögon på Afghanistan, ett land som går från krig till krig utan att någon vet när lidandet för dess folk kommer att ta slut!
