Münchens säkerhetskonferens 2025 äger rum i en tid av stora förändringar i amerikansk politik efter Trumps återkomst till Vita huset. Denna konferens, som länge har återspeglat de starka banden mellan USA och Europa, blir nu en avgörande indikator på hur de transatlantiska relationerna utvecklas. Trumps kontroversiella utrikespolitik och hans ifrågasättande av internationella allianser har skapat spänningar och osäkerhet mellan USA och Europa, vilket gör konferensen ännu viktigare för att förstå relationernas framtid.
Nya spänningar mellan USA och dess allierade?
I sitt tal under konferensens öppningssession bekräftade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att Europa står vid Ukrainas sida ”för att uppnå en rättvis och varaktig fred med starka säkerhetsgarantier”. Hon lovade att arbeta för att påskynda Kievs medlemskap i EU och sade att ”Ukrainas framtid är tillsammans med den europeiska familjen”.
Ursula von der Leyen krävde att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle bevisa att han ”har övergett sina ambitioner att förstöra Ukraina”. Detta uttalande kom efter att Trump, i ett samtal med Putin, berättat att de kommit överens om att snart inleda fredssamtal för Ukraina samt utbyta vänliga besök. Den amerikanska administrationen påpekade även att Ukraina skulle behöva avstå från territorier till Ryssland, och att ett medlemskap för Ukraina i NATO anses vara ”opraktiskt”.
Dessutom varnade Ursula von der Leyen för risken att inleda en ”global tävling av tullkrig”, med tanke på den amerikanske presidenten Donald Trumps planer att införa tullar. Hon betonade att ett tullangrepp mot Europa ”inte kommer att gå ostraffat” och lovade att svara med samma mynt.
Lurade av Europa
Säkerhetskonferensen är ett informellt möte där inga beslut fattas, vilket gör det till en plattform för öppet åsiktsutbyte där konflikter inte sopas under mattan. Donald Trump har redan satt tonen för en skarpare och mer konfrontativ attityd i de transatlantiska relationerna. I ”Munich Security Report”, som publicerades i samband med konferensen, citerades ett uttalande från Trump under hans valkampanj: ”Vi blev lurade av de europeiska länderna, både inom handeln och inom NATO.” Han fortsatte med att säga till Europa: ”Om ni inte betalar kommer vi inte att skydda er.”
Enligt Trump är de europeiska NATO-ländernas bristande försvarsinvesteringar en ständig källa till frustration. Han har vid flera tillfällen kritiserat Tyskland för detta. Hittills har USA burit den största bördan av NATO:s kostnader och säkerställt Europas militära skydd. Nu kopplar Trump detta skydd till krav: han kräver att allierade spenderar fem procent av sin BNP på försvar. Samtidigt kämpar Tyskland för att uppnå det minimikrav på två procent som NATO nu ställer.
För sin del betonade JD Vance att den amerikanska administrationen har många oroande aspekter gällande europeisk säkerhet och ansåg att ”de europeiska ländernas strävan att öka sina militära utgifter är fantastisk.”
J.D. Vance riktar skarp kritik mot Europa
Medan det förväntades att USA:s vicepresident, J.D. Vance, skulle fokusera på Trumps initiativ angående konflikten i Ukraina, överraskade han deltagarna genom att ägna största delen av sitt tal åt att kritisera de europeiska länderna för vad han ansåg vara en tillbakagång i yttrandefriheten.
Han sade: ”Det hot som oroar mig mest när det gäller Europa är varken Ryssland, Kina eller någon annan extern aktör. Det som oroar mig är hotet inifrån – Europas tillbakagång från några av sina grundläggande värderingar.”
Han tillade: ”Jag fruktar att yttrandefriheten i Storbritannien och i olika delar av Europa är på tillbakagång.” Han nämnde bland annat Sverige och Rumänien.
Vance betonade också att president Donald Trumps administration kommer att kämpa för att försvara yttrandefriheten.
Zelenskyj redo att möta Putin – under ett villkor
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uttryckt sin vilja att möta den ryske presidenten Vladimir Putin ansikte mot ansikte, så snart Kiev och dess allierade har enats om en plan för att avsluta kriget.
Zelenskyj sade: ”Jag är beredd att möta ryssarna – en enda rysk man, och det är Putin – men endast efter att vi har nått en gemensam plan med Trump och Europa.” Han tillade: ”Vi kommer att sitta ner med Putin och stoppa kriget. Jag är redo att möta honom under denna förutsättning.”
Som svar på journalisternas frågor efter sin ankomst till Münchens säkerhetskonferens om sitt lands framtid sade han att Ukraina vill bli medlem i NATO och att landet aldrig kommer att erkänna de ockuperade områdena som ryska.
Årets konferens hålls mitt i en växande oro över den nya riktningen för den amerikanska regeringens politik i både Ukraina och Mellanöstern. Strax före konferensen inträffade en oväntad och snabb utveckling i de potentiella förhandlingarna om att avsluta det ryska kriget i Ukraina, utan direkt deltagande från EU-länder.
De europeiska aktörerna som stödjer Kiev oroar sig för att Trump kan tvinga Ukraina att gå med på ett ogynnsamt fredsavtal, vilket skulle stärka den ryske presidenten nära Europas gränser.
¤¤¤
Münchens säkerhetskonferens diskuterar globala frågor som det ryska-ukrainska kriget, Mellanöstern, relationerna mellan väst och Kina, samt försvarsutgifter, handelsspänningar och konflikter i Sudan och DR Kongo. Andra ämnen inkluderar klimatförändringar, energisäkerhet och artificiell intelligens.
Med över 800 deltagare, inklusive 60 statschefer, 100 ministrar och företagsledare, är konferensen en viktig mötesplats för säkerhetspolitiska diskussioner.
Den grundläggande filosofin bakom Münchens säkerhetskonferens, som inleddes som ett tyskt initiativ i det bipolära världssystemet under kalla kriget, har varit att främja dialog och ömsesidig interaktion för att lösa säkerhetsproblem.
