Attackerna i norra Mali har mer än fördubblats sedan FN:s fredsbevarande styrkor avslutade den första fasen av sitt tillbakadragande förra månaden efter ett decennium av kamp mot islamiska extremister, vilket resulterat i mer än 150 dödsfall.
I en fräck attack angrep militanta en passagerarbåt med tre däck och dödade 49 civila. Och den här veckan attackerade en annan grupp rebeller den maliska arméläger i Lere vid gränsen till Mauretanien, vilket ledde till att flera säkerhetsanställda dödades och skadades.
Nu fruktar flyende malier att det värsta ännu inte har kommit i det långvariga våldet.
”I Timbuktu lämnar alla samhällen staden”, säger Fatouma Harber, en invånare i Timbuktu som är ett av de värst drabbade områdena. ”För några veckor sedan föll en raket i staden och kostade ett barn livet. Alla tror att den kan falla ner på dem eller deras barn”, tillade Harber.
Efter mer än tre år vid makten kämpar Malis militärjunta med att bekämpa det växande våldet i en hårt drabbad nordlig region efter att ha krävt att omkring 17 000 fredsbevarande soldater ska dras tillbaka. Samtidigt verkar ett fredsavtal från 2015 med etniska tuaregrebeller ha kollapsat, vilket fördjupar säkerhetskrisen.
Efter mer än tre år vid makten kämpar Malis militärjunta med att bekämpa det växande våldet i en hårt drabbad nordlig region efter att ha krävt att omkring 17 000 fredsbevarande soldater ska dras tillbaka. Samtidigt verkar ett fredsavtal från 2015 med etniska tuaregrebeller ha kollapsat, vilket fördjupar säkerhetskrisen.
Det pågående tillbakadragandet av FN-styrkan, som funnits i Mali sedan 2013, har enligt analytiker skapat kryphål i landets överbelastade säkerhetsstruktur, vilket har lett till allt fler dödliga attacker från både jihadistgrupper och de tidigare rebellerna, som alla strävar efter nya möjligheter att dominera och kontrollera fler regioner.
Enligt Mahamadou Bassirou Tangara, säkerhetsanalytiker i Mali och forskare vid Conflict Research Network West Africa, har frekvensen av våldsamma attacker aldrig varit så hög sedan 2020, då landet upplevde den första av två statskupper som banade väg för den nuvarande juntan.
Attackerna ökar och de väpnade grupperna utför attacker mot civila – det är inget nytt, men (det som är nytt är) frekvensen och intensiteten, sade Tangara.
Mali har i genomsnitt haft fyra våldsamma attacker dagligen sedan årsskiftet, en ökning med 15 % jämfört med samma period förra året, enligt data från Armed Conflict Location & Event Data Project (ACLED), en toppdatabas för konflikter kring världen. Men situationen är värre i landets hårt drabbade norra region, som i staden Gao där fientligheter har koncentrerats. Attackerna i den delen av Mali har mer än fördubblats sedan den 25 augusti när den första fasen av FN:s fredsbevarande styrkorna tillbakadragande avslutades, och har resulterat i mer än 150 dödsfall.
Attackerna i den delen av Mali har mer än fördubblats sedan den 25 augusti när den första fasen av FN-fredsbevararnas tillbakadragning avslutades, vilket har resulterat i över 150 dödsfall.
Tuaregrebellerna tog på sig ansvaret för en attack nyligen mot en större malisk armébas – en sällsynthet som analytiker har sagt signalerar ett misslyckande för det viktiga fredsavtalet som undertecknades med rebellerna, som en gång drev ut säkerhetsstyrkor från norra Mali när de försökte skapa staten Azawad där.
Rebellerna, som är kända som den permanenta strategiska ramen för fred, säkerhet och utveckling (CSP-PSD), har också hävdat att de tillfälligt har intagit delar av Bourem i Gao-regionen där maliska soldater har omgrupperat. Malis regering har kallat rebellerna för en ”terroristgrupp”, medan de i sin tur har anklagat armén för att bryta mot säkerhetsavtalet.
Trots att Mali är en av Afrikas största guldproducenter rankas landet som den sjätte minst utvecklade nationen i världen. Nästan hälften av landets 22 miljoner invånare lever under den nationella fattigdomsgränsen, och många fler står inför en växande humanitär kris till följd av våldet.
Mer än en tredjedel av Malis invånare är redan i behov av humanitärt bistånd på grund av striderna, enligt biståndsgruppen Mercy Corps, och ett växande antal lokalbor i det våldshärjade landet tvingas välja mellan att stanna kvar i sina byar för att behålla sina försörjningsmöjligheter med risk att dödas eller att fly för att sätta sig i säkerhet.
FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) har redan registrerat mer än 33 000 människor som har flytt från regionerna Timbuktu och Taoudeni i norra Mali och begett sig till Mauretanien och Algeriet för att undkomma våldet.
Organisationer med kopplingar till al-Qaida och Islamiska staten i Mali har nästan fördubblat det territorium de kontrollerar där på mindre än ett år, enligt en nylig FN-rapport. Detta har väckt frågor från vissa om effektiviteten hos FN:s fredsbevarande styrka. Den kallas MINUSMA och har med tiden blivit den farligaste FN-missionen i världen.
Efter att ha blivit ombedd av Malis militärregering i juni att lämna landet förväntas över 30% av dess personal ha dragit sig tillbaka fram till slutet av september, enligt MINUSMAs talesperson Fatoumata Kaba. Operationen avslutas officiellt den 1 januari.
Diplomatiska och säkerhetsföreträdare har också sagt att Rysslands legosoldatsgrupp Wagner har hjälpt till att bekämpa våldet i Mali.
Malis militära ledare, överste Assimi Goita, poserade nyligen med Rysslands president Vladimir för ett foto som lades ut på X, tidigare känt som Twitter. Det var en påminnelse för många om det befintliga partnerskapet mellan Mali och Ryssland.
Allt stöd från Wagner har inte varit tillräckligt och kan inte fylla det säkerhetsgap som MINUSMA’s tillbakadragande har skapat, säger Rida Lyammouri, senior fellow vid Policy Center for the New South, en marockansk tankesmedja.
Stödet från Wagner har inte varit tillräckligt och kan inte fylla det säkerhetsgap som skapats av MINUSMA’s tillbakadragande, enligt Rida Lyammouri, en senior medarbetare vid den marockanska tankesmedjan Policy Center for the New South. Han sade att i Malis hårt drabbade norra region kan säkerhetsstyrkorna bara begränsa sin offensiv till ”ett fåtal flyganfall (utan) några markoperationer mot CSP-styrkorna (rebellerna),” tillade Lyammouri.
Med FN-fredsbevararna som nu lämnar Mali sa Ryan Cummings, chef för säkerhetskonsultföretaget Signal Risk med fokus på Afrika, ”att landets förmåga att begränsa militanta grupper” kommer att vara begränsad.
Tillbakadragandet av MINUSMA förväntas försämra en redan svag säkerhetsmiljö i Mali, vilket potentiellt kan få långtgående konsekvenser för den ekonomiska och politiska miljön i landet, särskilt i förhållande till Malis planerade politiska övergång, sade Cummings.
