En grupp kvinnor från olika länder har uttryckt en stark och desperat önskan att återvända till sina hemländer, efter att ha tillbringat nästan fem år i läger i norra Syrien, enligt en rapport från det brittiska nätverket ’Sky News
Under överinseende av de demokratiska syriska styrkorna (SDF) inrättades Al-Hol- och al-Roj-lägren för att hysa tiotusentals kvinnor och deras barn, som hade gift sig med eller varit knutna till IS-krigare
Nätverket intervjuade ett antal kvinnor, benämnda som ”IS-brudar”, med ursprung i bland annat Storbritannien, Australien, Belgien, Tyskland, Nederländerna och Karibien. Kvinnorna uttryckte en gemensam uppfattning om att både de själva och deras barn straffas för handlingar begångna av deras partners eller fäder. Flera av dem uppgav att de antingen blivit våldtagna, förda bakom ljuset för att resa till Syrien, eller i vissa fall utsatts för människohandel.
Kvinnor och barn i al-Roj-lägret: En kamp för överlevnad
Bland de utländska kvinnorna finns medborgare från västländer som, tillsammans med sina barn, oftast befinner sig i al-Roj-lägret. Enligt nätverket har de varit utan elektricitet under hela den gångna månaden, under mycket svåra levnads- och väderförhållanden.
En australisk trebarnsmamma, som valde att vara anonym på grund av att hennes ärende om återvändande fortfarande prövas juridiskt, beskrev den svåra situation hon och hennes barn befinner sig i. Hon betonade att de är människor och inte djur, och uttryckte sin frustration över de omänskliga förhållandena i lägret. Hon berättade att hennes son nästan dog förra året på grund av de extrema levnadsförhållandena – något som hennes regering är fullt medveten om.
Hon förklarade vidare att det inte bara är barnen som lider, utan även majoriteten av kvinnorna i lägret, vilka straffas för beslut som fattades utan deras medverkan. Dessa var inte val de själva gjorde. Trots upprepade försök att kommunicera med sin regering, menade hon att myndigheterna vägrar erkänna att deras egna medborgare fortfarande sitter fast i lägren under svåra och osäkra förhållanden
IS:s grymheter och förföljelsen av yazidiska kvinnor
År 2014 reste medborgare från flera länder till Mellanöstern för att svara på IS uppmaning om att skapa en ”kalifatsstat”. Gruppen fortsatte att kontrollera stora delar av Syrien och Irak, där de införde extremt strikta lagar och utförde grymma avrättningar av civila, samt kidnappningar och våldtäkter av kvinnor och unga flickor.
IS-milismän genomförde fruktansvärda massakrer på tusentals yazidiska män, då de betraktade dem som djävulsdyrkare. Samtidigt kidnappade och förslavade de tusentals yazidiska kvinnor, som de utsatte för grym behandling under många år. Deras lidande var oerhört, och många av dessa kvinnor hölls fångna och tvingades leva under hemska förhållanden.
Tio år efter dessa brutaliteter är fortfarande över 2000 yazidiska kvinnor saknade. Det tros att de fortfarande hålls fångna av IS:s sovande celler. FN har klassificerat massakrerna på denna religiösa minoritet som ”folkmord”, och trots att tiden har gått, förblir många av kvinnorna fortfarande fångar i IS:s grepp.
Barnen som straffas för sina föräldrars beslut
En brittisk kvinna från Leeds berättade hur hennes man, som var från Birmingham, övertygade henne att åka till Syrien, men han dödades där. Hon förklarade att hennes son Adam, 7 år gammal, föddes i Raqqa, som var IS:s huvudsakliga fäste i Syrien. Hon ångrar sitt beslut och säger att det var ett stort misstag. ”Jag vill återvända hem, här finns inga skolor eller läkare för barnen, och min son har inte gjort något fel”.
Kvinnan, som valde att vara anonym på advokaternas råd, vädjade till den brittiske premiärministern Rishi Sunak om att få återvända till Storbritannien och stå inför rätta där. ”Låt oss få komma hem, min familj bor i England och jag vill möta konsekvenserna av mina handlingar. Jag har varit här i fem år och är mycket utmattad och sjuk”.
FN-experter konstaterade i en rapport förra året att massfängsling av barn i nordöstra Syrien på grund av föräldrarnas handlingar är ett grovt brott mot FN:s konvention om barnets rättigheter, som förbjuder diskriminering och straff baserat på föräldrarnas åsikter eller aktiviteter.
Cassandra Bodart, en belgisk kvinna med blont hår, berättade att hon snabbt insåg att hon hade gjort ett stort misstag efter att ha kommit till Syrien. Hon förklarade att hon för länge sedan försökte rymma, men att hennes man hindrade henne och hotade att döda henne om hon försökte.
Zakia Kajar, som bodde i Tyskland i 29 år och hade två barn där, förklarade att hennes man lurade henne att komma till Raqqa i Syrien. Hon försökte rymma två gånger, men blev fångad och slagen. Efter att ha stannat med sin man i fyra månader, som dog medan hon var gravid, tvingades hon gifta sig med en annan man och fick två barn till. Hon berättade att hennes femåriga dotter aldrig har känt något annat liv än det i lägret.
Vägen hem med rättvisa och hopp
Situationen för kvinnorna och barnen i lägren är tragisk och komplex. Återvändande bör noggrant utvärderas för att säkerställa rättvisa och säkerhet för alla inblandade. Varje individs omständigheter måste beaktas för att ge möjlighet till rehabilitering istället för straff, särskilt om de varit offer för manipulation eller tvång.
Det är också avgörande att inte bortse från barnen, som ofta är oskyldiga och lider under omänskliga förhållanden. Dessa barn förtjänar en chans till ett bättre liv och bör inte hållas ansvariga för sina föräldrars val. Det är ett humanitärt ansvar för de länder som har medborgare i dessa läger att hjälpa dem tillbaka till ett värdigt liv.
