Analys – Efter ett år av intensiva konflikter mellan Israel och Hamas har striderna nu spridit sig till Libanon, vilket markerar en oroande eskalering av våldet och osäkerheten i regionen. Med en allt större involvering av fler länder blir det allt mer utmanande att förutsäga hur denna komplexa situation kan utvecklas. I ljuset av dessa spänningar är det avgörande att analysera möjliga framtidsscenarier som kan forma Mellanösterns öde.
Döden av Hizbollahs generalsekreterare, Hassan Nasrallah, och andra framstående ledare, i kombination med upprepade attacker mot partiets militära infrastruktur och markoperationer, indikerar att Israel strategiskt försöker avväpna Hizbollah. Detta kan påverka den inre situationen i Libanon samt de regionala relationerna. Netanyahu framhöll detta efter Nasrallahs död när han talade om att omforma Mellanösterns politiska landskap.
Under sitt tal vid FN presenterade Netanyahu en ny karta över Mellanöstern som tydligt visade hans avsikt att omforma regionen i enlighet med Israels intressen. Karta var inte bara en geografisk skiss; den illustrerade Netanyahus vision av vad han kallade “välsignelsens axel”, som omfattar länder som har normaliserat sina relationer med Israel, i kontrast till “förbannelsens axel”, som innefattar motståndsländerna.
Iran har, genom att avfyra nästan 200 missiler mot Israel, övergått från ett läge av ’strategiskt tålamod’ till en upptrappning av konflikten för att återfå avskräckning och balans. Denna förändring har skett efter att Israel genomfört kvalificerade attacker mot Hizbollah, inklusive mordet på Hassan Nasrallah.
Om Israel lyckas krossa Hizbollah kan det leda till en försvagning av Iran, eftersom Hizbollah är Irans närmaste allierade och en avgörande avskräckande kraft i regionen. Hizbollah utgör dessutom en grundpelare i den “motståndsaxel” som Iran stödjer. En sådan utveckling skulle få omedelbara konsekvenser för konflikten i Gaza, då Israel skulle kunna återvända för att konfrontera den Islamiska motståndsrörelsen (Hamas) med målet att nå en avgörande lösning.
Potentiella scenarier
Situationen i Mellanöstern är mycket komplex och förändras dramatiskt, med säkerheten kraftigt hotad och många aktörer involverade i konflikten. Detta skapar en öppen arena för olika scenarier som kan bli avgörande för konfliktens utveckling framöver. Här presenteras några av de scenarier som kan utspela sig.
Scenario ett: Den diplomatiska lösningen
Detta scenario förutsätter att kriget i Gaza avslutas, vilket skulle innebära en tillbakadragning från området, frigivning av de israeliska gisslan, en vapenvila med Hizbollah samt att israeliska flyktingar återvänder till sina bosättningar i norr. Emellertid är detta scenario mycket osannolikt, eftersom det skulle innebära ett förkrossande nederlag för Netanyahu, vilket i sin tur skulle kunna leda till att hela konflikten återställs till ruta ett. Jag anser att grunden för konflikten ligger i de terrorattacker som inträffade den 7 oktober 2023. Om kriget avslutas genom förhandlingar, finns det en risk för att liknande händelser kan upprepas, vilket hotar Israels existentiella säkerhet.
Dessutom, med tanke på den pågående upptrappningen, är det osannolikt att amerikanska och internationella insatser kommer att lyckas med att få de stridande parterna att nå en diplomatisk lösning på konflikten i Libanon eller Gaza, även om uppmaningarna om vapenvila har blivit mer brådskande i ljuset av den nya direkta konfrontationen mellan Israel och Iran.
Scenario två: Fortsatt utnötningskriget
Detta scenario rör den pågående konflikten mellan Israel, Hamas och Hizbollah, med stöd från Iran samt iranskstödda miliser i Irak och Jemen. Det är det nuvarande scenariot, och dess fortsättning beror på att en regional krigssituation inte uppstår. Det innebär att Israel svarar begränsat på den senaste iranska attacken, som riktades mot flera militära baser, inklusive Negev-basen, flygbasen Hatzerim och flygbasen Tel Nof i Israel.
Ett utnötningskrig skulle vara både kostsamt och utmattande för Israel. Om konflikten drar ut på tiden kan Netanyahu tvingas återvända till förhandlingsbordet, eftersom landets inre stabilitet kanske inte klarar av de negativa konsekvenserna av kriget på mänsklig, ekonomisk, säkerhets- och social nivå. På kort sikt kan detta leda till att många, särskilt kvalificerade yrkespersoner och kapital, väljer att lämna Israel för att söka sig utomlands.
Scenario tre: Regional krig
I detta scenario skulle Iran direkt konfrontera Israel, istället för att enbart förlita sig på sina ombud. Israels attacker skulle då, i teorin, kunna utvidgas till att inkludera Irans kärnanläggningar, missilbaser och kritisk civil infrastruktur med dubbla användningsområden.
Denna risk är också anledningen till den intensifierade närvaron av amerikanska styrkor i regionen, vilket kraftigt har begränsat Irans möjligheter att genomföra direkta attacker mot Israel.
Ändå kan scenariot inte helt uteslutas, på grund av den svårighet som finns i att förutse intentionerna hos motståndare som inte delar västerländska kostnads- och nyttoanalyser, och som drivs av radikal religiös ideologi.
Netanyahus motivationsfaktorer.
Netanyahu och den ledande extremhögern i Israel har flera viktiga faktorer som motiverar dem att inleda ett regionalt krig, bland annat:
För det första skulle de två första scenarierna innebära ett historiskt misslyckande för Netanyahu, hans regering och hans högerextrema allierade. Ett sådant nederlag skulle inte bara vara ett allvarligt säkerhetsmässigt bakslag, utan även hota deras politiska mål. I praktiken skulle det kunna innebära slutet på Netanyahus politiska karriär och leda till kaos, inte bara i Israel utan i hela regionen.
För det andra finns det en stark opinion inom Israel som stöder ett krig mot Hizbollah, vilket även kan utvidgas till en attack mot Iran. Denna stödjande majoritet har vuxit fram, främst under de första månaderna efter den 7 oktober 2023, som en följd av den vrede och existentiella rädsla som Netanyahu har drivit på. Han har framställt konflikten som ett existentiellt krig för Israel.
Slutligen åtnjuter Netanyahu amerikanskt politiskt stöd, baserat på Israels rätt att försvara sig. Washington erbjuder fullt materiellt och militärt stöd, och amerikanska styrkor är i beredskap i regionen. Om kriget bryter ut har USA upprepade gånger deklarerat att de kommer att stå bakom Israel och agera tillsammans med landet i konfrontation med alla som attackerar det.
Effekterna av ett potentiellt regionalt krig
Ett regionalt krig skulle innebära att Iran engagerar sig fullt ut, vilket skulle bredda konflikten över ett större geografiskt område. Striderna skulle då omfatta Irak, Syrien, Libanon och Palestina, med Jemen som en potentiell allierad. En sådan utvidgning av konflikten skulle drastiskt förändra dynamiken i Mellanöstern och skapa en mer komplex krigssituation.
I detta scenario skulle Israels största hot vara en samordnad attack där Hizbollah bombarderar viktiga infrastrukturer, Iran genomför egna attacker, och Radwan-styrkorna avancerar från norr, samtidigt som palestinska grupper agerar inom de ockuperade områdena. Detta skulle sätta Israel i en pressad situation, både internt och externt.
Om ett sådant krig bryter ut, skulle det få betydande konsekvenser för hela regionen och leda till en radikal förändring av Mellanösterns karaktär, maktdynamik och det geopolitiska landskapet.
Utfallet av konflikten är osäkert; en seger för Israel över motståndets allians är inte garanterad, och ett misslyckande kan resultera i en existentiell kris för landet.
Ett fullskaligt krig i Mellanöstern skulle få förödande konsekvenser, inte bara för den drabbade regionen utan även för den globala ekonomin. Många länder är djupt beroende av energiresurser och handelsvägar som passerar genom denna strategiskt viktiga del av världen, och en konflikt kan snabbt leda till störningar i olje- och gasleveranser. Detta skulle i sin tur kunna resultera i kraftiga prisökningar och osäkerhet på finansmarknaderna, vilket påverkar ekonomin på en global skala.
Dessutom skulle de humanitära konsekvenserna av ett krig drabba miljoner människor, vilket kan leda till en ökning av flyktingströmmar både till redan utsatta grannländer och till Europa.
Framtidsutsikt
Den pågående upptrappningen av spänningarna i Mellanöstern skapar en oro för ett potentiellt krig, men de förödande konsekvenserna av en sådan konflikt kan också fungera som en avskräckande faktor. De stora makterna kommer sannolikt att arbeta tillsammans för att förhindra att ett regionalt krig inträffar, med insikten att stabilitet i regionen är avgörande för global säkerhet.
Om ett regionalt krig bryter ut, är det troligt att stormakterna kommer att involveras på grund av sina strategiska och ekonomiska intressen i Mellanöstern. Denna involvering skulle inte bara förlänga konflikten utan även öka dess globala påverkan. Konsekvenserna kan sträcka sig över en rad områden, inklusive energipriser, handel och geopolitiska allianser. Det blir därför avgörande för de berörda nationerna att vidta åtgärder för att förhindra en upptrappning av konflikten och säkerställa stabilitet samt skydda sina intressen på den internationella arenan.
För USA, som har betydande intressen i Mellanöstern, skulle ett fullskaligt krig kunna göra den amerikanska militära närvaron i Irak och Syrien ohållbar. Därför är det avgörande för USA att förhindra en upptrappning till ett regionalt krig samt att främja diplomatiska lösningar och stärka samarbetet med allierade i regionen för att upprätthålla stabilitet och skydda sina strategiska intressen.
I ljuset av dessa faktorer är det troligt att de involverade parterna, med stöd från internationella aktörer, kommer att söka diplomatiska lösningar för att undvika ett fullskaligt krig och bevara en viss nivå av stabilitet i området.
