Våldsbejakande islamistisk extremism utgör ett allvarligt hot mot både Sveriges nationella säkerhet och den demokratiska samhällsordningen. Denna extremism påverkar negativt integrationsprocessen, solidariteten och toleransen genom att skapa parallella samhällen som förkastar det demokratiska systemet och svenska värderingar. Detta väcker viktiga frågor om extremismens mål och dess konsekvenser för vårt samhälle.
Definitionen av Våldsbejakande islamistiska extremism
Den våldsbejakande islamistiska miljön är en del av en transnationell rörelse som kombinerar religiösa och politiska ideologier, där islam utgör kärnan i den politiska ideologin och där våld betraktas som ett legitimt medel för att uppnå ideologiskt motiverade målsättningar. Den dominerande ideologiska inriktningen inom den våldsbejakande islamistiska rörelsen baseras på så kallad jihadistisk salafism, även kallad salafistisk jihadism.
Islamistisk extremism innebär en extrem tolkning av islams urkunder, Koranen och hadithlitteraturen, och skiljer sig överlag från den vanliga tolkningen av islam som praktiseras av majoriteten av världens muslimer.
Ideologi inom våldsbejakande islamistisk extremism
Den dominerande ideologiska riktningen inom den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön i Sverige har präglats av salafistisk jihadism, främst representerad av de två terroristorganisationerna al-Qaida (AQ) och Islamiska staten (IS). Miljön kan beskrivas som en del av en bred, gränsöverskridande rörelse, baserad på en blandning av religiösa och politiska ideologiska övertygelser, där islam utgör kärnan i ideologin och våld används för att uppnå målen.
Jihadistisk salafism
Jihadistisk salafism, även kallad salafistisk jihadism, är den tredje och minst vanliga riktningen inom salafismen. Den är en transnationell rörelse som uppstod i mitten av 1980-talet som en följd av Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979-1989. Rörelsen expanderade ytterligare efter den amerikanska invasionen av Irak 2003.
Salafistiska jihadister anser att våldsamma metoder, revolutioner och krig mot dem som uppfattas som avfällingar eller icke-troende är både eftersträvansvärda och legitima. De rättfärdigar attentat mot civila, dels som en reaktion på ockupation av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Rörelsen strävar efter att upprätta en islamisk stat (kalifat) under sharialagar. Den transnationella rörelsen syftar också till att förstöra de grundläggande normerna, värderingarna, institutionerna och reglerna i det internationella systemet.
Kamp (jihad) ses som nödvändig för att expandera ”Islams hus” (dar al-Islam). Dessutom betraktas det som en personlig plikt (fard’ayn) att bekämpa länder i Mellanöstern som uppfattas som icke-islamiska, vilka kallas ”den nära fienden”. Martyrskap genom ”jihad” betraktas som den högsta kampen och uppoffringen som utlovar belöningar i paradiset (janna).
Utvecklingen inom våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige
Sedan början av 1990-talet har nätverk med kopplingar till den globala våldsbejakande islamistiska rörelsen etablerats och utvecklats i Sverige, huvudsakligen med anknytning till AQ och olika nätverk i Europa. Sedan dess har individer i olika grad varit engagerade i att stödja våldsbejakande islamistiska aktörer internationellt. Flera personer har rest från Sverige till konfliktområden som Bosnien, Tjetjenien, Somalia och senare Afghanistan, Irak, Jemen och Syrien för att strida för våldsbejakande islamistiska grupperingar.
Ett flertal av de individer som rest har haft personliga kopplingar till de specifika länderna, exempelvis att de är födda där. Förutom resor till konfliktområden har nätverk inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige ägnat sig åt olika typer av verksamheter, såsom finansering och logistik kopplade till terrorism.
Efter attackerna den 11 september intensifierade Säkerhetspolisen bevakningen av våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, vilket har lett till identifiering av fler anhängare och sympatisörer.
Säkerhetspolisen anser att terrordåden den 11 september har påverkat utvecklingen av muslimfientliga strömningar i Sverige och haft en polariserande effekt på samhället. Detta har i sin tur bidragit till radikalisering och ökat attraktionskraft för den globala våldsbejakande islamistiska ideologin.
Organiseringen inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige
Den våldsbejakande islamistiska miljön kännetecknas av löst sammansatta nätverk som bedriver självständig verksamhet och följer en gemensam ideologisk riktning, även om intensiteten och inriktningen kan variera över tid.
Nätverket består av en grupp relationer mellan personer som känner varandra, såsom vänner, bekanta eller släktingar. Det saknar dock formella aspekter som exempelvis medlemskap. Nätverk är aktiva inom olika verksamhetsområden på flera sätt, såsom genom terrorfinansiering, traditionell brottslighet för att begå eller stödja ideologiskt motiverad brottslighet, eller genom att underlätta anslutning till terroristorganisationer och grupper utomlands. Vissa nätverk har funnits länge och haft kontakt med både andra svenska samt transnationella och globala nätverk, grupper och organisationer. Befintliga nätverk beskrivs som alltmer sammanhängande och dynamiska, vilket delvis förklaras av ökad interaktion mellan olika nätverk genom resor till Syrien och Irak under 2010-talet.
Omfattning av den våldsbejakande islamistiska miljön
Informationen om miljöns omfattning baseras på uppskattningar, eftersom grupperingar och organisationer inte offentliggör information om sina medlemmar. Antalet individer inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige, som Säkerhetspolisen följer, ökade från några hundratal till uppskattningsvis 2000 personer inom bara några år. Denna miljö finns över hela landet, men är främst koncentrerad till Stockholm, Göteborg och Malmö.
individer inom den våldsbejakande islamistiska miljön
Enligt Säkerhetspolisen var genomsnittsåldern inom den våldsbejakande islamistiska miljön 36 år. Radikaliseringsprocessen inträffade vanligtvis före 30-årsåldern, och majoriteten av de individer som radikaliserades var mellan 15 och 30 år gamla. Rekryteringen till miljön skedde främst genom att äldre individer värvade yngre, bland annat på skolgårdar. Många förblir aktiva även i äldre åldrar, vilket understryker att engagemanget inte enbart bör betraktas som ett ungdomsproblem.
Män deltar i större utsträckning än kvinnor i miljön, vilket tillskrivs den patriarkala strukturen som dominerar miljön. Sammantaget uppskattas könsfördelningen vara cirka 87 procent män och 13 procent kvinnor. Cirka 70 procent av individerna inom miljön har tidigare varit misstänkta för brott såsom våldsbrott, narkotikabrott, stöld och ekonomiska brott.
Utländska stridande i konfliktområden i Syrien och Irak
En utländsk stridande, även kallad terrorresenärer, definieras som en individ som reser till ett annat land för att ansluta sig till en islamistisk terroristorganisation eller gruppering. Inte alla individer inom kategorin utländska stridande är nödvändigtvis aktivt stridande; vissa kan bistå eller understödja en terroristorganisation på andra sätt, exempelvis genom logistiktjänster och finansiellt stöd.
Fenomenet med utländska stridande inom jihadistiska rörelser i Sverige är inte nytt, utan sträcker sig tillbaka till mitten av 1980-talet, där de deltog i olika regionala konflikter. Antalet av dessa stridande utgjorde dock en marginell del i dessa konflikter. Antalet utländska stridande ökade i konfliktområdena i Syrien och Irak under det senaste decenniet. Sedan 2012 har cirka 300 män och kvinnor rest från Sverige för att ansluta sig till ISIS, al-Qaida eller andra islamistiska extremistgrupper och organisationer. Sverige var ett av de länder i Västeuropa med den högsta andelen så kallade terrorresenärer per capita till Syrien och Irak.
Enligt Säpo reste de flesta utländska stridande från stadsdelar i Stockholm, Västra Götalands, Skåne och Örebro. Dessa stadsdelar betraktas som socialt utsatta områden, riskområden eller särskilt utsatta områden, där kriminella gäng har inflytande över det lokala samhället, där även våldsbejakande islamistisk extremism återfinns.
Ett socialt utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som kännetecknas av en befolkning med generellt låg socioekonomisk status, även kallade socioekonomiskt svaga områden (SSO-områden). Ett särskilt utsatt område kan omfatta parallella samhällsstrukturer och förekomst av extremism.
En granskning av bakgrunden hos de utländska stridande visar att 72 procent är utrikesfödda och har två utrikesfödda föräldrar. Av dem har 75 procent svenskt medborgarskap och 34 procent är födda i Sverige. Kvinnor utgör cirka 25 procent av gruppen. Genomsnittsåldern för dem är 25 år. Cirka 60 procent var mellan 20 och 29 år, medan omkring 20 procent var 19 år eller yngre. Studier visar att många av individerna inte hade någon inkomst eller endast en låg inkomst. Gymnasienivå var den typiska utbildningsnivån bland dem, och enligt Universitets- och högskolerådet hade de flesta som studerade på universitet inte slutfört sina utbildningar.
Internationella studier visar att individer med psykiska störningar har varit överrepresenterade bland dem som reste till Syrien och Irak för att strida. Det finns även en koppling mellan brottsregister och utländska stridande. Mer än hälften av dem som anslöt sig till konflikten hade ett brottsligt förflutet i de flesta västeuropeiska länder. Resandet till konfliktområden har avstannat under senare år som en följd av bland annat IS förluster av sina fästen i Irak och Syrien samt kollapsen av dess kalifat.
Terrorhotet från ensamagerande gärningspersoner
Utöver nätverk, organisationer och grupperingar omfattar våldsbejakande extremistmiljöer också ensamagerande gärningsmän, som agerar på egen hand. De benämns ofta ”ensamvargar” och sådana individer har utfört en rad terrorattentat och våldshandlingar världen över.
Enligt Nationellt centrum för terrorbedömning (NCT) utgör våldsbejakande islamism det främsta terrorhotet i dagsläget i Sverige.
Om ett terrorattentat sker i Sverige kommer det sannolikt att utföras av en ensamagerande gärningsperson eller en mindre grupp med tillgängliga medel. Motivet är de ideologiska budskapen och uppmaningarna från terroristorganisationer som ISIS och al-Qaida, vilka utgör en inspirationskälla och attraherar ett större antal individer i Sverige.
Terrorhotet mot Sverige bedöms fortfarande vara högt. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) ligger hotnivån kvar på fyra på en femgradig skala. Under 2023 har Sverige varit ett särskilt utpekat mål för internationella islamistiska organisationer, medan landet tidigare ansågs vara ett legitimt mål bland många andra västländer. Motivet bakom detta är främst den upplevda kränkningen av islam.
Terrordåden i Sverige
Ett terrordåd ägde rum på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017. Det utfördes av den ensamagerande gärningspersonen Rakhmat Akilov, som hade sympatier för terroristorganisationen IS och den våldsbejakande islamistiska ideologin. Han stal en lastbil, dödade fem personer och skadade flera andra. Före terrordådet hade gärningsmannen varit i kontakt med individer som uppmuntrade honom att genomföra attacken.
Ett självmordsattentat inträffade på Drottninggatan i Stockholm i december 2010. Det utfördes av Taimour Abdulwahab, som var inspirerad av samma ideologiska grund som Akilov. Ingen skadades vid attentatet, förutom gärningspersonen själv, som dog på platsen.
Framtidsutsikt
– Under de senaste två decennierna har ett stort antal terrordåd, inspirerade av den transnationella våldsbejakande islamistiska rörelsens ideologiska budskap, genomförts både i Europa och i andra delar av världen. Islamistisk extremism anses idag vara den mest allvarliga formen av extremism i Sverige.
– Problemet med att islamisk fundamentalism i socioekonomiskt svaga områden verkar omfatta betydligt bredare befolkning än organiserade islamister. En djup klyfta i värderingar samt i synen på demokrati och yttrandefrihet har uppdagats mellan dessa områden och majoritetssamhället. Därför är det mycket osannolikt att kunna integrera dessa människor som har en så radikalt annorlunda världsbild och avvisar demokratin. Frågan är vad som kan göras med dem som inte kan integreras.
– Det finns två typer av potentiellt våld från extremistiska islamistiska miljöer i Sverige. Det första kommer från individer som har deltagit i krig i andra länder och sedan återvänt till Sverige. De har fått stridserfarenhet under krigen och lärt sig att använda olika typer av vapen. Det andra kommer från personer som verkar hämta inspiration från al-Qaidas ideologier och kan också ha som mål att utföra attentat. Kontakterna med andra al-Qaida-grupper runt om i världen kan vara vanliga för flera av dessa personer.
– Våldsbejakande islamistiska extremister har omfattande nätverk som arbetar för att hjälpa och gynna terrorismen i utlandet. De vanligaste brotten som begås av islamistiska extremister i Sverige är rekrytering och spridning av idéer som främjar terrorbrott, samt finansiering av resor till konfliktområden.
– Vissa individer inom den extremistiska islamistiska miljön anser bland annat att de som förnedrar islam bör utsättas för attacker, medan andra anser att alla som inte delar de islamistiska värderingarna och ideologi är tydliga motståndare. Därför råder det ofta tvister om vilka som ses som legitima mål inom miljön.
– Den islamistiska extremistmiljön syftar inte till att ändra styrelseskicket i Sverige, utan snarare i andra länder. Miljön har därmed förr bedömts utgöra ett hot mot enskilda individer och grupper utomlands. Bedömningen har dock utvecklats de senaste åren så att miljön nu också utgör ett hot mot individer i Sverige. Därför finns det ett ökande hot om attacker mot Sverige, vilket innebär en risk för skada på civila.
– Inom miljön finansieras terroristbrott genom organiserad brottslighet, men kan också ske genom vanliga arbeten. Vapen erhålls vanligtvis genom organiserad brottslighet, där kontakter ofta sker via anhöriga och vänskapsrelationer. I Sverige har det förekommit fall där finansieringen av olika terroristbrott har gynnats både genom donationer med tydliga avsikter och genom donationer där givarna trott att pengarna gått till välgörande ändamål.
– Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige baseras till stor del på invandring, som har pågått i flera år. Extremismen ökade markant år 2015, eftersom mängden personer som kom till Sverige översteg vad politiken och lagstiftningen kunde hantera. Sverige var inte förberett för denna invandring, och om en person är våldsbejakande, fundamentalistisk eller har andra avsikter än goda, har Sverige haft svårt att hantera det.
– Hotet från islamistiska grupper har ökat i takt med framväxten av högerextremism. Tidigare betraktade dessa extremistiska grupper Sverige som en bas för att genomföra terroristattacker i andra länder, men nu har deras fokus skiftat till att utföra attacker inom Sverige.
– Det finns en stark koppling mellan kriminalregister, extremism och terrorism. Utredningar har visat att de flesta terroristattacker som inträffat i Europa, särskilt efter 2014, involverade individer med ett kriminalregister, och en del av dem rekryterades av islamistiska extremistgrupper medan de satt i fängelse.
– Den svenska regeringen vidtar omfattande åtgärder mot extremism och terrorism i alla dess former, men detta förhindrar inte förekomsten terrordåd utförda av ensamagerande gärningsmän, så kallade ”ensamvargar”, vare sig de är kopplade till ISIS och andra extremistiska organisationer eller inte.
– Terroristdåd utförda av ensamvargar går inte att förutse eller helt förhindra. Dessa attacker är begränsade till knivhugg eller användning av skjutvapen.
– Inom denna rörelse blir det allt vanligare med ensamagerande gärningsmän.
– Trots det påtagliga hotet från extremistiska islamistiska grupper verkar det osannolikt att Sverige kommer att drabbas av omfattande terroristattacker i nuläget.
Referens
Byman, D. 2019. Does Al Qaeda Have a Future? The Washington Quarterly, 42(3), 65–75.
Center mot våldsbejakande extremism (CVE).2023. “Den våldsbejakande islamistiska miljön”
Center mot våldsbejakande extremism (CVE). 2020 “Den våldsbejakande islamistiska miljön- en kunskapsöversik”
Fazlhashemi, M. 2017. “Takfirism. Våldsbejakande extremism –
en forskarantologi”. Stockholm: Wolters Kluwer.
Gustafsson, L och Ranstorp, M. 2017. Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq – An analysis of open-source intelligence and statistical data. Stockholm: Försvarshögskolan.
Maher, S. 2016. Salafi-Jihadism: The history of an idea. London: Hurst &Company.
Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT .2020. Terrorhotet mot Sverige 2020.
Ranstorp, M., Ahlin, F., Hyllengren, P., och Normark, M. 2018. Mellan salafism och salafistisk jihadism – Påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället. Stockholm: Försvarshögskolan.
Regeringen. 2014. “Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser”
Säkerhetspolisen.2024.”Bedömning av terrorhotet 2024“
Sveriges Riksdagen.2023. Dokument & lagar. “Ökad radikalisering av våldsbejakande islamism”
Säkerhetspolisen.2023. Hoten mot Sverige. “Våldsbejakande extremism”
Säkerhetspolisen .2019. Årsbok 2018. Stockholm: Säkerhetspolisen
Säkerhetspolisen. 2018. Årsbok 2017. Stockholm: Säkerhetspolisen.
Säkerhetspolisen.2016a. Årsbok 2015. Stockholm: Säkerhetspolisen.
Strindberg, A. 2019. Terrorfinansiering – översikt och analys av litteraturen 2010–2018
Zollner, B.2009. The Muslim Brotherhood: Hasan al-Hudaybi and ideology. Abingdon: Routledge.
Weiss, M. m och Hassan, H. 2015. ISIS: inside the arm of the terror. New York: Regan Arts.
