I en tid av tilltagande geopolitiska spänningar utmanas globala underrättelseallianser som Five Eyes. USA:s beslut att minska underrättelsedelningen med Ukraina har väckt frågor om alliansens framtid, särskilt i ljuset av förändrade relationer mellan Washington och Kreml. Storbritannien och Kanada befinner sig i en svår balansakt mellan sitt engagemang för Ukraina och sin lojalitet gentemot USA. Kan Five Eyes anpassa sig till dessa förändringar, eller riskerar alliansens sammanhållning att urholkas av interna och externa faktorer?
Five Eyes
Five Eyes (FVEY) är en internationell underrättelseallians bestående av USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Alliansen grundades under andra världskriget för att möjliggöra underrättelsedelning och har sedan dess utvecklats till ett av världens mest omfattande och effektiva underrättelsenätverk. Fokus ligger på signalunderrättelser (SIGINT), cybersäkerhet och kontraterrorism.
Medlemmarna ansvarar för underrättelseinsamling inom specifika geografiska områden:
- Storbritannien: Europa, västra Ryssland, Mellanöstern och Hongkong.
- USA: Mellanöstern, Kina, Ryssland, Afrika och Karibien.
- Australien: Syd- och Östasien.
- Nya Zeeland: Sydpacifik och Sydostasien.
- Kanada: Rysslands och Kinas inre samt delar av Latinamerika.Trots den geografiska uppdelningen bygger alliansens framgång på nära samarbete och gemensamma underrättelseinsatser.
Effekten av USA:s policyförändringar på Five Eyes
I nästan åtta decennier har Five Eyes-länderna samarbetat med ömsesidigt förtroende. Detta har möjliggjort ett effektivt underrättelsesamarbete, men de senaste årens utveckling, särskilt under Donald Trump, har väckt oro för att partnerskapet kan vara på väg att falla samman.
Sedan början av sin nuvarande mandatperiod har Trump med sin politik och retorik påverkat USA:s relationer med sina närmaste allierade. Beslutet att dra tillbaka militärt och underrättelsestöd från Ukraina markerade en stor förändring i utrikespolitiken. Detta skedde samtidigt som rysk aggression ökade, vilket skapade osäkerhet kring USA:s tillförlitlighet som partner. Trots att Trump hävdade att beslutet gynnade amerikanska intressen, har det ytterligare skadat förtroendet, särskilt inom Five Eyes-samarbetet.
När USA minskar sitt engagemang tvingas Storbritannien och Kanada täcka upp. Europa planerar redan att öka försvarsutgifterna och stödet till Ukraina. Men vad betyder det för Five Eyes när USA ifrågasätter sin lojalitet mot alliansens mål?
Trumps kontroversiella utrikespolitik och slarviga hantering av känslig information har skapat tvivel om USA:s pålitlighet inom underrättelsesamarbetet. Läckor och dokumentmissar har gjort att allierade, särskilt Storbritannien och Kanada, ifrågasätter om det är värt risken att dela information. Oro finns för att underrättelser kan missbrukas, med allvarliga konsekvenser för säkerheten. Än mer bekymrande är känslan av att USA inte längre prioriterar sina allierades långsiktiga trygghet. Five Eyes bygger på principen om delad risk – när en partner sviktar, påverkas alla.
Trumps ”America First”-retorik har också bidragit till en förändring av den globala maktdynamiken, då USA alltmer fokuserar på inhemska intressen. Under hans ledarskap har stödet för allianser som NATO minskat, och respekten för den internationella ordningen försvagats. Redan nu märks konsekvenserna, särskilt i Europa, där ledare – främst i Storbritannien – omprövar sina säkerhetsstrategier. Vissa överväger till och med nya allianser utan USA som en reaktion på Trumps oförutsägbara utrikespolitik.
Washingtons närmande till Kreml
Under Trumps tid vid makten väckte hans värme gentemot Ryssland oro inom Five Eyes – alliansen. Allierade övervägde att minska informationsutbytet med USA, rädda för att känslig underrättelse skulle läcka ut. Osäkerheten kring USA:s avsikter har bestått, särskilt då Washington fortsatt att föra samtal med Moskva angående kriget i Ukraina. Frågan är om dessa samtal syftar till att minska spänningar eller om de signalerar en mer genomgripande förändring i USA:s strategiska prioriteringar.
Storbritanniens svåra balansgång
Storbritannien står inför en svår geopolitisk balansgång när det gäller Five Eyes-alliansen och sitt samarbete med USA. På en sida har Storbritannien ett nära och beroende underrättelsesamarbete med USA, vilket är en central del av landets säkerhetspolitik. Men Trumps oberäkneliga utrikespolitik och tillbakadragande av stöd till Ukraina har väckt frågor om Storbritanniens långsiktiga säkerhetsstrategi. Landet tvingas nu överväga att diversifiera sina allianser, särskilt med andra europeiska NATO-medlemmar, för att säkra sina intressen om USA skulle dra sig tillbaka vid en framtida kris.
Som en av de största stödjande aktörerna för Ukraina står Storbritannien inför dilemman om hur man ska förhålla sig till USA:s närmande till Moskva. Å ena sidan vill Storbritannien fortsätta att samarbeta med USA inom Five Eyes, men å andra sidan riskerar ett nära samarbete med Washington att skada relationerna med sina europeiska allierade och riskera förtroendet för alliansen. Samtidigt innebär det självständiga engagemanget för Ukraina och NATO-förpliktelser att Storbritannien måste väga sina internationella åtaganden noggrant för att undvika potentiella spänningar både inom Five Eyes och med sina europeiska partners.
Five Eyes och Kina – En växande konflikt?
USA:s relation till Kina har skapat nya sprickor inom Five Eyes. Under Trumps administration drev USA en konfrontativ politik gentemot Peking, präglad av handelskrig och sanktioner mot kinesiska företag som Huawei. Detta tvingade alliansens medlemmar att ta ställning, vilket blottlade strategiska skillnader. Storbritannien och Australien har ställt sig bakom USA:s hårda linje genom att utesluta kinesisk teknik från kritisk infrastruktur och stärka sitt försvarssamarbete, medan Kanada och Nya Zeeland förhållit sig mer försiktiga på grund av sina ekonomiska samband med Kina.
Denna splittring hotar Five Eyes-samarbetets långsiktiga stabilitet. Om underrättelsedelningsalliansen blir en arena för politiska motsättningar kan dess effektivitet undergrävas. Samtidigt kan Kinas växande globala inflytande pressa vissa medlemsländer att omvärdera sina strategiska prioriteringar. Frågan är om alliansen kan bevara sin sammanhållning i en värld där geopolitiken blir alltmer polariserad.
Five Eyes: Stark allians trots interna motsättningar
Richard Kerbaj, författare till Den hemliga historien om Five Eyes, menar att USA:s säkerhetsöverlägsenhet är beroende av alliansen. ”Trumps kampanjlöfte om ’fred genom styrka’ återspeglas tydligt i Five Eyes, som saknar motstycke i räckvidd, geografi och kapacitet,” säger han. Med ett allt närmare samarbete mellan Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea, samtidigt som USA:s underrättelsetjänster är hårt pressade, blir samarbete med allierade viktigare än någonsin.
Den tidigare CIA-officeren Nick Thompson är övertygad om att Five Eyes kommer att bestå trots de nuvarande spänningarna. Förutom gemensamma värderingar och ömsesidigt förtroende ser medlemmarna, inklusive USA, alliansen som avgörande för sin nationella säkerhet. ”Med flera pågående krig och kärnvapenhot på flera fronter kommer Five Eyes att fortsätta stärkas, expandera och hitta kreativa lösningar, även om det stundtals uppstår meningsskiljaktigheter,” säger Thompson.
Enligt den tidigare CIA-tjänstemannen Oakley är alla internationella allianser, inklusive Five Eyes, i grunden beroende av relationen mellan Vita huset och USA:s säkerhetsetablissemang. ”Retoriken om en ’Deep State’ har undergrävt både institutionerna och allmänhetens förtroende. Om denna motsättning består kan det påverka Five Eyes negativt och skicka fel signaler till både fiender och allierade,” varnar han.
Framtidsscenarier för Five Eyes
Five Eyes står inför stora utmaningar, med både medlemmar och experter som uttrycker oro för alliansens framtid. Trumps misstro mot underrättelsetjänsterna och hans planer på att omstrukturera USA:s underrättelseapparat väcker bekymmer. Hans syn på alliansen som ett system för att utnyttja USA kan långsiktigt skada samarbetet.
Framtiden för Five Eyes kan utvecklas på flera sätt:
Bevarad sammanhållning – Alliansen anpassar sig till förändringar och behåller sitt starka samarbete.
Delvis splittring – Vissa länder söker nya underrättelsepartnerskap, men kärnsamarbetet kvarstår.
Strukturell omdefiniering – Alliansen genomgår förändringar, med eventuella nya medlemmar eller justerad strategisk inriktning för att möta globala hot.
Framtiden för Five Eyes beror på hur medlemsländerna balanserar sina nationella intressen med behovet av fortsatt samarbete i en snabbt föränderlig geopolitisk värld.
Framtidsutsikt
Five Eyes-alliansen står inför nya prövningar när USA:s och Rysslands relationer förändras. Trots att förtroende och sammanhållning är dess styrkor, kan politiska och geopolitiska skiften utmana enheten. Framtida samarbeten kan behöva anpassas till en multipolär värld för att säkerställa att säkerhetsintressen stämmer överens med både historiska partnerskap och nya globala realiteter.
Alliansens framtid beror på om förtroendet kan återställas eller om interna spänningar underminerar samarbetet. Om USA inte bekräftar sitt engagemang riskerar Five Eyes att förlora sammanhållning. Det kan leda till att medlemmarna söker andra partners, vilket försvagar alliansens globala position.
Teknologiska och geopolitiska förändringar sker snabbt, vilket tvingar Five Eyes att anpassa sitt samarbete för att skydda sina intressen. För att förbli relevant måste alliansen vara flexibel, vilket kan innebära nya medlemmar eller ett stärkt samarbete med andra länder. Detta är nödvändigt för att möta de växande hoten från Ryssland och Kina.
Sammanfattningsvis står Five Eyes inför en kritisk period där interna och externa faktorer kommer att avgöra dess framtid. Om medlemmarna inte anpassar sig kan alliansen förlora sammanhållning och strategisk förmåga, vilket påverkar dess relevans som global underrättelseaktör.
