Svenskt Centrum för studier av internationell säkerhet och terrorism – SCISTS
I en artikel som publicerats i tidningen Financial Times med titeln ’USA har blivit västvärldens fiende’ belyser skribenten Martin Wolf de drastiska förändringarna i USA:s utrikespolitik under Donald Trumps andra mandatperiod.
Wolf – chefsekonomisk analytiker på tidningen – betonar att Trump-administrationen har övergett sin traditionella roll som ledare för den globala ordningen och i stället har antagit en isolationistisk strategi baserad på egenintresse, vilket har lett till en aldrig tidigare skådad närhet till Ryssland och andra auktoritära stater.
Artikeln lyfter fram tre händelser under de senaste två veckorna som visar på denna förändring: USA:s försvarsminister Pete Hegseths besked om att avbryta det militära stödet till Ukraina och överlåta ansvaret till Europa, vicepresident J.D. Vances kritik av den europeiska demokratin, samt Donald Trumps direkta förhandlingar med Ryssland om Ukrainas framtid, där han ignorerade både de europeiska allierade och den ukrainska ledningen.
Kollaps av ”det enade väst”
Enligt artikeln uttalade Hegseth den 12 februari – under ett NATO-möte om Ukraina – att USA inte längre är lika intresserat av europeisk säkerhet, utan fokuserar mer på att skydda sina gränser och hantera Kina.
Artikeln ifrågasätter uppfattningen att USA ger mer stöd än sina europeiska allierade. Författaren hänvisar till data från Kiel Institute for the World Economy, som visar att det europeiska stödet till Ukraina överstiger det amerikanska, där USA:s bidrag utgör 31 % av det totala stödet och 41 % av det militära stödet till Kiev.
Artikeln nämner J.D. Vances uttalande under Münchens säkerhetskonferens den 14 februari, där han uttryckte oro över ”tillbakagången av demokratiska värderingar” i Europa, med hänvisning till den rumänska regeringens beslut att ogiltigförklara valet. Författaren anser dock att denna kritik är hycklande, eftersom Trump själv försökte ogiltigförklara resultaten av presidentvalet 2020.
Den farligaste händelsen, enligt artikeln, är att Trump förde hemliga förhandlingar med Ryssland om Ukrainas framtid utan att involvera europeiska allierade eller den ukrainska ledningen. Hegseth har tidigare bekräftat att Ukraina inte kommer att återfå sina internationellt erkända gränser eller få gå med i NATO, vilket utgör en tydlig amerikansk kapitulation för Moskvas villkor.
Enligt artikeln sker förhandlingarna ensidigt, med ansvaret för att genomföra avtal som läggs på de europeiska länderna. Författaren anser att denna förändring återspeglar ett sammanbrott av begreppet ”det enade väst” som dominerat sedan andra världskriget.
Trumps ekonomiska syn
Artikeln påpekar även att Trump-administrationen försökte utnyttja den ukrainska situationen ekonomiskt genom att kräva 50 % av Ukrainas sällsynta mineralresurser som kompensation för tidigare militärt stöd, utan att ge några garantier för framtida stöd, vilket Ukraina nyligen har accepterat.
Författaren anser att denna strategi speglar Trumps hantering av den rysk-ukrainska krisen ur ett rent kommersiellt perspektiv, snarare än som en strategisk eller etisk fråga.
I slutet av artikeln varnar Wolf för att USA, under Trump-administrationen, inte längre fungerar som den främsta garantin för det internationella systemet. Istället har landet blivit en makt som är likgiltig inför sina traditionella allierades öde. Wolf betonar att Europa måste möta denna nya verklighet genom att stärka sitt interna samarbete och öka sina försvarsutgifter; annars riskerar det att bli utsatt för sönderfall och dominans av stora makter.
Källa: Financial Times
