Analys – Nyligen återupptogs bilaterala samtal mellan Irak och USA angående tillbakadragandet av internationella koalitionsstyrkor för att bekämpa Islamiska staten i Irak. Enligt ett uttalande från den irakiska armén, diskuterar man en tidsplan för en välinvesterad och gradvis minskning som leder till avslutandet av uppdraget. Vilka är de strategiska konsekvenserna för ett eventuellt tillbakadragande av amerikanska styrkor från Irak?
Iraks motiv bakom kravet
Den irakiska begäran om tillbakadragande av amerikanska styrkor kommer i en turbulent regional kontext, där Mellanöstern genomgår en orolig fas som är kopplad till den pågående konflikten i Gaza och den efterföljande upptrappningen av den regionala situationen. Det råder försök att hålla konfliktnivån mellan internationella och regionala aktörer från länder och icke-länder som på de stabila nivåerna före krigets utbrott. De främsta motiven bakom detta krav kan summeras enligt följande:
Den ömsesidiga militära eskaleringen mellan de amerikanska styrkorna och de irakiska miliserna allierade med Iran: Iraks krav på tillbakadragande av internationella koalitionsstyrkor mot IS inte är det första i sitt slag; efter mordet på den iranska revolutionsgardets ledare, Qasem Soleimani, av den amerikanska armén i Bagdad i 2020, röstade det irakiska parlamentet för att avsluta den amerikanska militära närvaron i landet. I mitten av augusti 2023 bekräftade Iraks premiärminister Mohammed al-Sudani att Irak inte längre behöver utländska styrkor på sitt territorium. Men de senaste uppmaningarna om att de amerikanska styrkorna ska lämna kommer i en annorlunda regional kontext än tidigare; det sker mot bakgrund av eskalerande militära konflikter mellan de amerikanska styrkorna i regionen och de iranska stödda miliserna och väpnade fraktionerna på grund av kriget i Gaza.
Motståndet mot amerikansk närvaro i Irak: Det finns en ökande kontrovers kring den amerikanska militära närvaron i landet sedan 2017 och växande opposition mot denna närvaro från politiska partier och av Iran-stödda shiamiliser, samt deras upprepade uppmaningar att driva ut amerikanska styrkor, särskilt efter mordet på Qasem Soleimani och den framstående ledaren i den ”Folkliga Mobiliseringen”, Abu Mahdi al-Muhandis av amerikanska styrkor. Denna kontrovers har nått sin pik i Irak med den Samordningsramens kontroll över den irakiska scenen, som är närmare Iran och motsätter sig USA:s närvaro i landet.
Framgången mot Islamiska staten (IS): De upprepade uttalanden från Iraks premiärminister att uppdraget för de internationella koalitionsstyrkorna ska avslutas, kommer efter Iraks segrar i kampen mot ISIS tillsammans med koalitionsstyrkorna och befrielse av alla territorier från organisationens grepp år 2017. Al-Sudani sade till CNN i september 2023 att Irak inte längre behöver de internationella koalitionsstyrkorna eftersom ISIS inte längre utgör ett hot mot landet.
Vad är den internationella alliansen?
Den 10 september 2014 tillkännagav dåvarande amerikanska presidenten Barack Obama bildandet av en internationell allians för att bekämpa och utrota den så kallade Islamiska staten i Irak och Syrien ”ISIS”, genom gemensamma militära operationer ledda av USA mot organisationen. USA behöll cirka 2500 soldater i Irak, även efter att Islamiska staten besegrades år 2019. Vid slutet av år 2021 avslutades officiellt de amerikanska stridsoperationerna i Irak och dess uppdrag där blev att ge rådgivning och stöd till de irakiska styrkorna för att öka deras förmåga att agera självständigt och uppnå stabilitet i områden som tidigare var under organisationens kontroll.
Närvaron av trupper mellan amerikanska och irakiska intressen
USA har olika intressen i att behålla sina styrkor i Irak. Bland de främsta intressena, enligt David Pollock, en kollega vid Brookings Institutions Program om Politik för Mellanöstern, är att upprätthålla vänliga relationer med Irak och motverka iransk inflytelse, samt förhindra Iran från utnyttjande av irakisk olja. Pollock hävdar att en tillbakadragning av de amerikanska styrkorna skapar ytterligare ett hot mot Israels säkerhet och att alla stater i Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) ser de amerikanska styrkorna i Irak som en avgörande faktor i deras självförsvar mot Iran.
Den uttalade orsaken till närvaron av amerikanska styrkor i Irak är att stödja de irakiska säkerhetsstyrkorna i kampen mot resterna av ISIS och förhindra dess återuppståndelse. Det går dock att säga att närvaron av dessa styrkor går långt utöver frågan om att bekämpa terrorismen och sträcker sig till USA:s önskan att avskräcka sina regionala och internationella motståndare samt säkra sina intressen i Mellanöstern. För Washington utgör Irak en central och avgörande plats för att konfrontera Teherans inflytande och minska samarbetet mellan dess regionala miliser i regionen, samt en viktig punkt i dess geostrategiska konkurrens med Kina och Ryssland.
Professor i Mellanösternstudier vid Universitetet i Washington, Steven Simon, anser att det finns en materiell fördel eftersom USA får råvaror från Irak och en strategisk fördel eftersom den amerikanska närvaron skapar en balans gentemot Iran och förhindrar en återkomst av Islamiska staten.
Den irakiska armén får högkvalitativ träning och utrustning från den amerikanska sidan, och därför föredrar att USA stannar kvar. Även irakiska kurder ser att den amerikanska närvaron skyddar dem från Turkiet, Iran och Bagdad samt de drar också ekonomiska fördelar av den amerikanska närvaron.
De strategiska konsekvenserna av USA:s tillbakadragande för Irak och USA
Från ett amerikanskt perspektiv, så kommer Amerika att förlora mycket strategiskt om de drar sig tillbaka från Irak. Ur militär synvinkel kommer det således inte att finnas någon betydande strategisk förlust för Amerika om de lämnar Irak, eftersom USA har fler militärbaser i regionen som gör det möjligt för dem (geografiskt och operationellt) att använda sina luft- och markstyrkor mycket snabbt, antingen i Irak eller på andra stridsområden i regionen, utan att behöva baser i Irak.
Ur de politiska och geopolitiska aspekterna betyder det mycket för amerikanerna. Först innebär det helt enkelt ett officiellt erkännande av deras förlust i konfrontationen med sina strategiska motståndare i regionen, till exempel Iran. Samtidigt lämnar de ett tomrum som sannolikt kommer att fyllas av Amerikas strategiska motståndare, inklusive Ryssland och Kina. Dessutom kommer den landförbindelse, som Amerika och Israel fruktar från Teheran till Medelhavet, att vara tillgänglig utan problem och hinder.
När det gäller den irakiska nivån, måste man förstå de stora strategiska konsekvenserna av USA:s tillbakadragande på ett sätt som sker mot USA:s vilja. När premiärminister Abdul-Mahdi och det irakiska parlamentet krävde att den amerikanska armén skulle dra sig tillbaka år 2020, väckte det ilska hos Trump. Han hotade med hårda amerikanska sanktioner mot Irak för att återfå vad han ansåg vara investerat i Irak. Även om Biden inte är Trump får man inte glömma att det är ett valår och en av de främsta sakerna som kritiseras med Biden av hans motståndare, särskilt Trump och republikanerna som kontrollerar kongressen, är att han är svag. Därför måste man förvänta sig det värsta från de amerikanska administrationerna i sådana situationer.
Politiskt, kommer Irak definitivt att klassificeras som en del av Kina-Ryssland-Iran-alliansen, med alla politiska konsekvenser det medför, inte minst från det västliga blockets perspektiv på Irak. Här är det viktigt att uppmärksamma FN:s ställning och dess organisationer i Irak.
Militärt, har den irakiska armén återuppbyggts, tränats och beväpnats enligt den amerikanska militärdoktrinen. Dessutom är den nästan helt beroende av amerikansk underrättelseinformation, särskilt i kampen mot ISIS. Vissa skulle kanske säga att Iraks armé kan återvända till rysk doktrin och rustning. Det är verkligen möjligt, men det kräver ett strategiskt militärt beslut som tar hänsyn till många faktorer och den tid som krävs för en sådan förändring samt dess konsekvenser.
Säkerhetsmässigt, väcker tillbakadragandet oro för de potentiella konsekvenserna för ansträngningarna att bekämpa ISIS. Här är några av de mest framträdande konsekvenserna:
Ett eventuellt tillbakadragande av koalitionsstyrkor från Irak kan leda till återkomsten av ISIS-aktivitet. Ett sådant tillbakadragande, särskilt om det sker plötsligt och utan eftertanke, kan skapa en situation av säkerhetsvakuum som kommer att utnyttjas av sovande celler som är anslutna till organisationen för att eskalera sin verksamhet i Irak.
Förlusten av amerikanskt stöd i underrättelsekriget mot ISIS, särskilt flyganfallen som genomförs av flygvapnet mot organisationens fästen i de bergsområdena.
Även detta kan påverka bekämpningen av ISIS i Syrien. De styrkor som är stationerade på irakiskt territorium ger logistiskt och informativt stöd till de som är på syriskt territorium och utgör en bakre bas för dem om de skulle utsättas för fara.
Ekonomiskt sett, de säkerhetsmässiga konsekvenserna av detta tillbakadragande från Irak hänger samman med möjliga negativa ekonomiska konsekvenser för den irakiska ekonomin, vilket naturligtvis kommer att påverka ansträngningarna mot terrorismen. Om tillbakadragande sker utan USA:s vilja kommer Washington möjligen att stoppa sitt säkerhets- och finansiella stöd till Bagdad. De kommer även hota med att införa ekonomiska sanktioner samt att hålla inne miljarder av Iraks oljeintäkter som går till Federal Reserve Bank i New York.
Ett sådant scenario skulle försvaga regeringens förmåga att bekämpa terrorismen och återuppbygga områden som befriats från ISIS-greppet, särskilt eftersom sådana ansträngningar kräver enorma finansiella medel.
En viktig konsekvens som utgör en fara för Iraks säkerhet är om USA drar sig ur Irak utan att adressera terroristinkubatorerna, särskilt al-Hol-lägret (i Syrien), som kan explodera när som helst, och närvaron av icke-statliga styrkor på den syriska sidan av gränsen.
Vem förlorar och vem vinner?
Vid tillbakadragandet av USA:s styrkor är de främsta vinnarna, Iraks regering, irakiska miliser och Iran. Premiärministerns regering, ledd av Mohammed Shia al-Sudani, kommer att dra nytta av detta eftersom ett upphörande av närvaro av utländska styrkor är en del av dess politiska program. Därför kommer det att betraktas som en framgång för regeringen.
De irakiska shiamiliserna som är lojala mot Iran kommer också att dra nytta av det. De strävar efter att stärka sin ställning och återskapa Hizbollahs upplevelse i Libanon. Tillbakadragandet av USA från Irak innebär att Iran automatiskt kommer att fylla det uppstående tomrummet. Således kommer den främsta regionala motståndaren till USA att vara den första som gynnas. Iran kommer att framställa det som en seger och kommer att dra stor nytta av det i sina ambitioner i regionen.
När det gäller parterna som kan förlora på en eventuell amerikansk tillbakadragning så kommer den irakiska Kurdistan-regionens regering och irakiska sunnimuslimer att vara de främsta förlorarna. Kurder och sunnimuslimer motsätter sig de amerikanska styrkornas tillbakadragande eftersom de vet mycket väl att den irakiska regeringen är svag och att Irans inflytande kanske överträffar Washingtons inflytande i deras land.
Eventuella konsekvenser för regionen
USA:s tillbakadragande från Irak kommer att rubba den nuvarande regionala balansen till Irans fördel. Den amerikanska närvaron i Irak skapar en betydande balans för Washington gentemot Irans inflytande i Irak.
Ett eventuellt tillbakadragande skulle leda till ett skifte i den regionala maktdynamiken. Iran skulle öka sitt inflytande över Irak, vilket skapar spänningar med andra sunnidominerade länder såsom Saudiarabien. Detta förvärrar spänningarna i ett redan instabilt Mellanöstern.
En fortsatt amerikansk militär närvaro i Irak är nödvändig för att säkerställa ett varaktigt nederlag för Islamiska staten (IS). Därför skulle ett tillbakadragande innebära ett stort slag i kampen mot terrorismen och möjligheten till en återkomst av IS.
Dessutom kommer tillbakadragandet att ge negativa signaler till USA:s allierade i regionen, Gulfstaterna och Israel samt därmed driva dem att inte förlita sig på USA och utveckla sina relationer med dess konkurrenter, Kina och Ryssland. Med andra ord betyder det ett ökande av det regionala allierades tvivel om den amerikanska alliansens trovärdighet.
Bedömning och framtidsutsikt
Sammanfattningsvis är det helt enkelt både praktiskt, juridiskt och medievist att begära tillbakadragande av de amerikanska styrkorna från Irak, men det finns en kostnad för en sådan begäran. Är Irak och det irakiska folket redo att betala den kostnaden? Hittills har de olika uppmaningarna, både under 2020 och idag, inte gått längre än att vara snabba och känslomässiga reaktioner.
Ett sådant beslut bör dock vara baserat på en genomtänkt plan som tar hänsyn till alla faktorer som involverar en öppen dialog med amerikanerna för att undvika att deras tillbakadragande framstår som en vinst-förlust-situation, utan snarare som en vinst-vinst-situation för både Irak och USA.
De flesta irakier föredrar ett Irak som är suveränt, fredligt, pluralistiskt och fullt integrerat i det internationella samfundet. En fortsatt amerikansk diplomatisk och militär närvaro skulle bidra till att stärka dessa möjligheter. Som sådan kan Washington rimligen förvänta sig att Iraks regering erbjuder villkor som gör denna närvaro användbar för båda parter.
Om de amerikanska trupperna stannar kvar i Irak skulle de kraftigt förstärka USA:s position där och hjälpa till att motverka Irans skadliga inflytande i hela regionen. Men om de lämnar kommer Irak omedelbart att riskera att återgå till den destruktiva isoleringen från Saddam-eran, med ännu mindre förmåga att motstå Irans rovgiriga politik.
Kanske nu eller senare drar de amerikanska styrkorna sig tillbaka från Irak, men under denna kritiska period som regionen genomgår, bör tjänstemän i Bagdad och Washington överväga de många skälen till varför amerikanska styrkornas närvarande är bäst för både dem och Mellanöstern.
