De geopolitiska och säkerhetsmässiga förändringarna på den europeiska kontinenten som en följd av den ukrainska krisen, tillsammans med ökande terroristhot, har drivit unionen att stärka strategierna mot terrorism och extremism inom ramen för ett omfattande samarbete och samordning på säkerhets- och underrättelsenivå mellan medlemsländerna.
Detta inkluderar användning av nya metoder som riktar sig mot moderna tekniker för internetbaserad terrorism och gränsöverskridande extremism.
Som svar på terroristhotens föränderliga karaktär i Europa antog Europarådet den 8 februari 2023 en strategi för att bekämpa terrorism för perioden 2023-2027, som tillhandahåller nya verktyg och konkreta åtgärder på de pågående och framväxande utmaningar som de statliga myndigheterna står inför.
Strategin syftar till att stärka insatserna mot terrorism både inom och utanför Europa. Detta sker genom att inte bara behandla terrorismens synliga sidor, utan också dess grundorsaker och motiv i den aktuella geopolitiska scenen. Den syftar till att adressera det växande hotet från våldsam extremism i Europa, ökningen av missbruket av nya tekniker för att sprida budskap, rekrytera och träna, samt sambandet mellan terroristhandlingar och kränkningar av reglerna för väpnad konflikt (krigsbrott) som nyligen observerats i Europa, i kontexten av Rysslands aggressiva handlingar mot Ukraina.
Strategin reflekterar också förståelsen att trots att hoten från terrorister inspirerade av organisationer som ISIS eller al-Qaida har minskat de senaste åren, så finns det ett behov av att hitta effektiva och omfattande medel för att förhindra deras återkomst.
Terrorismens karaktär i Europa 2023
Den 6 juli 2023 meddelade myndigheterna i Tyskland och Nederländerna att nio personer från Centralasien hade arresterats i samband med påstådda planer att genomföra attacker i Tyskland i enlighet med IS-ideologi. Federala åklagare i Tyskland sa att sju män som hade arresterats i Tyskland anklagades för att ha bildat en extremistgrupp och stöd för ISIS, och att de alla hade känt varandra under en lång tid och hade extremistiska islamistiska åsikter. De tillade att medlemmarna av gruppen hade identifierat potentiella mål i Tyskland och försökt köpa vapen, men det fanns ingen konkret plan för en attack vid tidpunkten för dagens arrestering, och att alla de arresterade i Tyskland, förutom en, hade samlat in pengar för IS sedan april 2022 och skickat dem till organisationen.
Åklagarmyndigheten i Nederländerna meddelade att en 29-årig man från Tadzjikistan och hans 31-åriga kirgiziska hustru, som har bott i landet sedan förra året 2022, har arresterats på misstankar om att de har utfört förberedande handlingar för attacker. Det misstänks också att mannen har kopplingar till ISIS. Åklagarmyndigheten sa i ett uttalande att polisen misstänker att mannen har fått order om att planera en terroristattack. De tillade att planerna var tillräckligt allvarliga för att åklagare skulle ingripa, även om de ännu inte var ”konkreta”.
Är kampen mot terrorismen en topprioritering för Europeiska unionen?
Efter en serie attacker sedan 2015 har Europeiska unionen antagit olika åtgärder för att bekämpa terrorismen. Även om extremism inte är en ny företeelse har den blivit ett alltmer akut hot de senaste åren. Internetkommunikationsteknologier har underlättat terroristernas gränsöverskridande kommunikation och spridningen av terroristisk propaganda och extremism. Därför antog Europeiska unionen i april 2021 en förordning om att hantera spridningen av terroristiskt innehåll på internet.
Även om ansvaret för att bekämpa brottslighet och upprätthålla säkerheten i första hand ligger på medlemsländerna har de terroristattacker som ägt rum de senaste åren visat att detta också är ett gemensamt ansvar som bör koordineras och samarbetas om mer mellan medlemsländerna, särskilt på säkerhets- och underrättelseområdet. Europeiska unionen bidrar till att skydda sina medborgare genom att fungera som ett huvudforum för samarbete och samordning mellan medlemsländerna.
Krisen med utländska stridande
Uppskattningar indikerar att mellan 4000 och 5000 medborgare i Europeiska unionen har rest till konfliktområden, särskilt Irak och Syrien, sedan 2011 för att ansluta sig till terroristgrupper som IS. Cirka 30% av dem har redan återvänt till sina hemländer. Frågan om utländska stridande har varit högst upp på Europeiska unionens politiska agenda i många år, och i mars 2017 antog EU riktlinjer för att bekämpa terrorism. De nya reglerna stärker den rättsliga ramen för EU för att förhindra terroristattacker och hantera problemet med utländska stridande. Riktlinjerna kriminaliserar handlingar som att utbilda sig eller resa i terrorismsyfte, organisera eller underlätta sådana resor, tillhandahålla eller samla in medel med anknytning till extremistgrupper.
Brittisk strategi för att bekämpa terrorism
Den brittiska regeringen presenterade den 18 juli 2023 en uppdatering av sin strategi för att bekämpa terrorismen, känd som ”Contest”. Detta är det första dokumentet av sitt slag på fem år. Storbritanniens inrikesminister, Suella Braverman, förklarade i sina uttalanden att terrorhotet mot Storbritannien ökar; angriparna blir alltmer oväntade och svåra att upptäcka. Hon påpekade att hoten har blivit mer mångsidiga och dynamiska. Detta har lett till att landet har utarbetat en omfattande uppdatering av sin strategi för att bekämpa terrorismen. strategin har främst fokuserat på hotet från islamiska extremistgrupper, som ansågs vara den främsta inhemska hotkällan för Storbritannien. Nästan två tredjedelar av attackerna år 2018 tillskrivs sådana grupper. Dessutom har medlemmar från organisationerna IS och al-Qaida spridit sig och blivit mer utbredda. Samtidigt har internationella aktörer som är fientligt inställda mot London försöker utnyttja terroristverksamhet för att uppnå sina egna mål i Storbritannien.
Strategin grundar sig på flera ramar och huvudriktlinjer som Storbritannien följer när det gäller terroristoperationer och hur man ska tackla dem. Dessa inkluderar bekymret över hot från islamiska extremistgrupper, bekräftelse av teknologins och artificiell intelligensens dubbla karaktär, att involvera samhällets medlemmar i kampen mot terrorism, utveckling av metoder för att bekämpa extremistiska ideologier, stärka samarbetet med internationella allierade, aktivera privatsektorns roll samt förstärka förebyggande säkerhet.
Europeiska unionens internationella partnerskap
Samarbete inom multilaterala ramverk utgör kärnan i Europeiska unionens strategi för att bekämpa terrorism. För att uppnå detta mål samarbetar Europeiska unionen nära med Förenta Nationerna, särskilt med Förenta Nationernas kontor för bekämpning av terrorism (UNOCT) Dessutom samarbetar Europeiska unionen med över 40 FN-entiteter som utgör FN:s globala pakt för samordning av kampen mot terrorism.
Europeiska unionen har deltagit i ordförandeskapet för det globala forumet för kampen mot terrorism (GCTF) sedan september 2022, både som en givare och som en medlem i dess styrelse. Europeiska unionen bidrar också aktivt till arbetet i tre organisationer som är kopplade till det globala forumet för kampen mot terrorism: International Institute for Justice (IIJ), Global Community Engagement and Resilience Fund (GCERF). Europeiska unionen är även en icke-militär partner i Global Coalition Against ISIS och samarbetar aktivt med NATO, Interpol, Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) och Financial Action Task Force (FATF).
Europas strategi för att bekämpa terrorism i Afrika
EU:s råd förlängde mandatet för den säkerhetsoperationen i Afrika i december 2020. Operationen ”Atalanta” har också hjälpt till att genomdriva FN:s vapenembargo mot Somalia och bekämpa olaglig narkotikahandel. Fokus ligger fortfarande på att skydda fartyg som levererar för FN:s World Food Programme och att stödja den afrikanska unionens uppdrag i Somalia, AMISOM. Det inkluderar skydd av internationell sjöfart utanför Somalias kust och kampen mot piratkopiering.
Afrikas horn är av särskild betydelse för Europa eftersom cirka 40% av världens handelsvägar och 25% av Europeiska unionens sjöförsörjning passerar genom Adenviken. Även om piratkopiering till stor del har minskat tack vare internationella ansträngningar, särskilt EU:s operation ”Atalanta”, utgör de fortfarande ett grundläggande säkerhetshot mot sjöfartssäkerheten, inklusive olaglig handel och smuggling. Den säkerhetsmässiga situationen är fortfarande osäker med fortsatt terroristisk aktivitet från grupperna Al-Shabaab och IS.
Bedömning och framtidsutsikt
Ukrainakrisen har inneburit fortsatta och eskalerande utmaningar för EU-länderna, varav de kanske mest framträdande är säkerhetsriskerna och effekterna av de ökade terroristhoten i EU-länderna.
De europeiska länderna strävar efter att förbättra sina strategier för att möta terroristorganisationer både inom och utanför sina gränser. De försöker också samordna sina insatser, utbyta information och erfarenheter för att begränsa dessa organisationers aktiviteter.
De åtgärder som hittills vidtagits har inte lyckats helt att sätta stopp för extremistorganisationer som utnyttjar den virtuella teknikens utveckling för att gömma sig och för att kommunicera, vilket gör att de överskrider nationella gränser och säkerhetsåtgärder. Därför behöver Europas länder fortsätta att förstärka sina strategier för att möta detta hot.
Europa behöver också ta itu med frågan om utländska stridande och familjer till europeiska IS-medlemmar i flyktingläger. De europeiska politikerna bör inte fortsätta att ignorera denna fråga i framtiden.
Referenser
European council. 2023. “The EU’s response to terrorism”
European council. 2023. “Council of Europe adopts new counter-terrorism strategy for 2023-2027”
European Union. 2023 “What we do: policies and actions”
EU-UN Global Terrorism Threats Facility
مكافحة الإرهاب في أوروبا ـ أهمية التعاون الأمني
