Svenskt Centrum för studier av internationell säkerhet och terrorism – SCISTS
Analys – Europeiska unionen har under de senaste decennierna spelat en stor roll i regionala och internationella kriser samt förlitat sig på sin politiska makt och ekonomiska styrka. Under de senaste åren har emellertid en rad konflikter uppstått mellan medlemsländerna i unionen. Dessa konflikter har börjat med problem avseende flyktingar, följt av det rysk-ukrainska kriget som har orsakat många splittringar mellan länderna inom EU. Därefter kom kriget i Gaza, som har orsakat tydliga klyftor mellan de som stöder och motsätter sig Israels politik i de palestinska områdena, samt påtryckningar som utövats folkligt mot regeringarna i Europa.
Djupa förändringar i det europeiska systemet
Den mest framträdande delen som har orsakat djupa förändringar i det europeiska systemet är kriget mot Gaza. Även om många europeiska länder stöder Israel under påverkan av amerikanska och brittiska påtryckningar, har kriget och det mänskliga lidandet i Gaza satt de europeiska länderna, som håller mänskliga rättigheter högt, i en pinsam situation. De insåg sent att Washington och London utnyttjade den europeiska positionen i kriget, vilket ledde till att de europeiska ledarna inte kunde enas om en enhetlig ståndpunkt om kriget i Gaza.
Det som tydligt framgår i Europeiska unionen är brytningen av konsensusregeln angående Israel. En oenighet har uppstått i åsikterna, där vissa länder fördömt Israels politik medan andra har stött den. En del länder har föredragit att behålla sin balanserade inställning till konflikten, men kärnan i denna splittring har förstärkts av folkliga protester, särskilt med utvidgningen av spänningar i Mellanöstern och rädslan för att dessa spänningar ska spridas till länderna i Europeiska unionen.
Upptrappningen av konflikten har eldat på omfattande protester över hela Europa, vilket resulterat i en utvidgning av klyftan mellan allmänheten i Europa och de europeiska regeringarna. Därför var det nödvändigt för de europeiska regeringar att genomföra en ny diplomatisk strategi och ändra sina ståndpunkter angående det som händer i Gaza för att tillfredsställa den allmänna opinionen som de behöver i kommande val och Frankrike var ledande i denna riktning mer än andra.
Den andra frågan, som var en chock för EU-länderna, kom genom Jemen-Houthi-positionen och den ekvation som infördes i Röda havet, där kriget i Gaza utvidgades till Röda havet och hotade säkerheten för den internationella sjöfarten. Européerna behövde desperat avsluta kriget i Gaza och rädda den europeiska ekonomin som ett resultat av både USA:s och Israels politik, eftersom det europeiska folket inte kan tåla långsiktiga ekonomiska påverkningar och regeringar kan falla p.g.a. våldsamma folkliga protester mot dessa politiska beslut.
Detta har lett till tydliga åtgärder från de europeiska ländernas sida för att rädda sin politik och återställa sin ekonomi som redan lider på grund av amerikansk politik.
De europeiska folken och den oberoende identiteten
Den viktigaste punkten, som påverkar europeiska synpunkter på Gazakriget, är Europeiska unionens oomtvistliga åtagande gentemot Washingtons globala politik. Detta var en betydande faktor i européernas protester mot denna politik och försöket att skymma den europeiska identiteten inom den amerikanska identiteten och politiken. Följaktligen försöker EU-länderna bryta sina band med det amerikanska systemet och européerna strävar efter att förbättra sin globala ställning. Detta har anammats av Frankrike genom att anta en balanserad och oberoende politik gentemot övriga européer genom att undvika konflikter i Röda havet och att inte delta utan har lämnat det farliga spelet mellan Amerika och England.
Konsekvenserna av Gazakriget för Europas säkerhet
Sedan krigets början har Europa sett en ökning av islamofobiska och antisemitiska incidenter på grund av den ökande extrema och polariserande situationen som leder till ökad aktivitet från våldsbejakande extremister. Säkerhetstjänster i många länder har varnat för extremistiska handlingar och terrorattacker i Europa som en konsekvens av kriget i Gaza.
Kriget i Gaza och det stora antalet civila offer i Gaza har utnyttjats av islamistiska grupper för att radikalisera och mobilisera nya medlemmar i Europa och samtidigt utmana sina följare för att begå terrordåden mot judiska samhällen som en slags sympati och hämnd mot det som händer i GAza.
Generellt sett oroar sig västvärlden för konsekvenserna av kriget. För det som händer i Mellanöstern kommer inte att stanna där. Dessutom fanns det oro för att en ny flyktingkris ska uppstå.
Varför tvingar Gaza-kriget Europa att agera?
Kriget i Ukraina, som har pågått nu mer än två år, påminner européer om att ett säkerhetsparadigm för Europa inte ska tas för given. Det finns dock andra utmaningar i Europas vidare grannskap. Medan kriget i Gaza rasar vidare måste Europeiska unionen (EU) som institution, och Europa som kontinent, erkänna att konflikten också medför allvarliga säkerhetskonsekvenser.
När det kommer till Europas säkerhet, så är konflikten inte längre begränsad till Gaza och om konflikten blir mer regionaliserad, vilket är helt möjligt med tanke på konflikten i Irak och destabiliserande iranska interventioner tillsammans med amerikanska vedergällningar, kan Europa dras in i eskalationscykler för vilka det kommer att få betala ett pris. Därför bör EU ta på allvar att anta en lämplig politik.
Författaren och forskaren, H. Hellyer, betonade att ett stopp i den israeliska krigföringen mot Gazaremsan och sedan hitta en omfattande politisk lösning på den israeliska ockupationen, tjänar Europeiska unionens mål på säkerhets-, inflytande- och trovärdighetsnivåer, eftersom det överensstämmer med unionens värderingar.
Europa har ytterligare ett problem, som det själv har skapat, vilket rör dess trovärdighet i att hantera länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Där råder det omfattande ilska och motstånd mot den israeliska bombningen av Gaza. Västvärldens trovärdighet i allmänhet och Europas i synnerhet har skadats internationellt på grund av att de inte anses stödja internationell rätt och en rättvis global ordning.
Européerna har ett djupt rotat intresse av att främja en världsordning som bygger på internationell rätt. Om de uppfattas agera selektivt och än värre, försvara en allierad såsom Israel, när landet uppenbart bryter mot internationell rätt mot ett folk som erkänns vara militärt ockuperat, kommer de att ha svårt att hålla andra runt om i världen till en universell standard.
Även om dessa utmaningar är olika finns det en enhetlig lösning för att ta itu med dem, nämligen att Europa hanterar sådana situationer genom att upprätthålla sina egna värderingar. Detta kommer inte bara att fungera när det gäller unionens uttalade mål, utan också i linje med europeiska intressen på internationell nivå.
En konsekvent EU-politik i linje med europeiska värderingar, som skulle innebära stöd för internationell lag, skulle innebära en mer universell satsning mot ett permanent eldupphör i Gaza, samtidigt som man tar på allvar en omfattande politisk lösning för den israeliska ockupationen.
Europas intressen både hemma och utomlands kommer inte att gynnas av att svika sitt inflytande eller sina värderingar.
Slutsatser
Det verkar vara tydligt att Europeiska unionens inflytande som ett politiskt och ekonomiskt system märkbart har minskat. Globala kriser och förändringar i ekonomiska förutsättningar har i hög grad påverkat enhetligheten i EU:s utrikespolitiska beslut. Denna förändring blev tydlig under den senaste Gaza-konflikten, då EU-medlemmarna inte lyckades enas om en enhetlig ståndpunkt gentemot krisen. Vissa anslöt sig till att stödja palestinierna medan andra stödde israelisk politik. Ensidig politik övertrumfar den europeiska enheten och EU:s potentiella roll som medlare i denna konflikt verkar praktiskt taget vara marginaliserad.
Den Europeiska unionen genomgår en svår och komplex fas, till följd av två huvudsakliga skäl. För det första har den amerikanska politiken tagit över beslutsfattandet på politisk, ekonomisk och till och med på militär nivå för länderna inom Europeiska unionen. För det andra har extremhögerpartier i Europa starkt trätt in i den europeiska beslutsprocessen. Som ett resultat finns tydliga konsekvenser som kommer att leda till försvagning av Europeiska unionens värde och den gemensamma valutan.
Europa saknar starka kort för att direkt påverka internationella utvecklingar, eftersom effektiviteten hos det europeiska blocket i hanteringen av kriser i Mellanöstern, Ukrainakrisen och den palestinska konflikten som en viktig aktör, har försvunnit på grund av allt ovanstående.
Gazakriget har polariserat åsikterna och splittrat världen, drivit folk ut på gatorna för att protestera, särskilt med de skrämmande scenerna från kriget som dominerar nyheterna och sociala nätverk över hela världen.
Det som händer i Mellanöstern kommer inte att stanna där. Därför måste Europeiska unionen förbereda sig genom att bekräfta sina värderingar.
Referenser
Arab Kuds, 2024. “Varningar om konsekvenserna av Israels krig för Europa och dess säkerhet, inflytande och trovärdighet”
Aljazeera.net.2024. “Münchens säkerhetsrapport: Västvärldens oro över konsekvenserna av kriget i Gaza”
Carnegie.2024. “Why Gaza Forces Europe to Act”
I24news.2024.”Analys: Europa och följderna av kriget i Gaza”
