Sex Natoländer, Litauen, Lettland, Estland, Finland, Norge och Polen, har nått en överenskommelse om att upprätta en ny försvarszon längs gränsen mot Ryssland, vilket de kallar ”drönarmuren”. Målet är att skydda sina gränser och mota provokationer samt de hot som Ryssland har utgjort i regionen sedan kriget i Ukraina började i februari 2022.
I detta sammanhang förklarade Litauens inrikesminister Agnė Bilotaitė för nyhetsbyrån BNS “att detta är något helt nytt, en drönarmur som sträcker sig från Norge till Polen och målet är att använda drönare och annan teknik för att skydda våra gränser”.
Vad är drönarmuren?
En drönarmur är ett integrerat system där drönare och avancerade teknologier används tillsammans med traditionell fysisk infrastruktur och övervakningssystem. Målet är att skapa en omfattande försvarsmekanism som kan svara på olika säkerhetshot. Genom att integrera drönare kommer drönarmuren att erbjuda realtidsövervakning och snabba insatsmöjligheter, vilket avsevärt förbättrar gränssäkerheten i de involverade länderna.
Funktionalitet hos drönarmuren
Drönare utrustade med högupplösta kameror och sensorer kommer att patrullera gränsområdena och ge en kontinuerlig översikt från luften. Dessa realtidsdata kommer att överföras till centrala kommandocentraler, vilket möjliggör omedelbar analys och respons. Drönarna kommer att kunna identifiera och spåra obehöriga aktiviteter, såsom olagliga gränsöverträdelser och smuggling och vidarebefordra denna information till gränssäkerhetspersonal. Drönarmuren inkluderar system som är utformade för att upptäcka, spåra och neutralisera obehöriga drönare som kan försöka infiltrera gränsluftutrymmet. Genom att kombinera övervaknings- och bekämpningskapacitet syftar drönarmuren till att skapa ett robust och anpassningsbart försvarssystem.
Försvarsstrategier mot det ryska hotet
Bilotaitė anklagade Ryssland och dess allierade Belarus för att sträva efter att destabilisera länderna i regionen. Enligt nyhetsbyrån BNS, sade hon: “Vi ser vad de ryska och Belarusiska regimerna gör för att destabilisera den inre säkerheten och den allmänna ordningen i våra länder, samt för att sprida panik och misstro mot institutionerna. Hela regionen står inför liknande hot genom samordning mellan Ryssland och Belarus, såsom utnyttjande av migration, cyberattacker, desinformation, sabotage av kritisk infrastruktur och andra hot”.
Om detta kommenterade den politiska analytikern, Omar Raddad, att dessa Natoländers plan är en del av försvarsstrategier och inte offensiva strategier. Han menar att de kommer att bemöta eventuella ryska missilattacker eller attacker med flygplan, särskilt eftersom Rysslands offensiva vapensystem har blivit ett hot mot Natoländerna.
Jassem Mohammed, en forskare inom internationell säkerhet, förklarade att denna åtgärd kommer mot bakgrund av de stora förändringar som ständigt sker på grund av kriget i Ukraina, särskilt dess övergång till en ny fas där ryska eskaleringar inkluderar ett scenario med kärnvapenhot.
Denna övergång till att använda drönare är en del av det hybrida krig vi bevittnar i Ukraina. Dessutom beror drönarnas inträde på moderna krigsskådeplatser på tekniska och ekonomiska skäl, eftersom de har fördelar, främst genom att spara mänskliga resurser och materiella kostnader.
Förstärkta farhågor
Den ryska invasionen av Ukraina har väckt oro bland regionens länder, som fruktar att de kan vara nästa på en lista som Ryssland har upprättat för att återställa sitt inflytande över tidigare sovjetrepubliker. Denna anklagelse har riktats mot Moskva sedan kriget började.
Dessa farhågor förstärktes av flera incidenter och händelser relaterade till kriget i Ukraina, där Ryssland var inblandat och som påverkade många av dessa länder. Några exempel på detta är:
– I november 2022, månader efter krigets utbrott, meddelade Polen att en rysktillverkad missil hade fallit på byn Przewodów nära den ukrainska gränsen, vilket resulterade i två dödsfall.
– I februari 2023 tillkännagav det nederländska försvarsministeriet att två nederländska F-35-jaktplan hade avlyssnat tre ryska stridsflygplan som närmade sig ”det polska ansvarsområdet inom ramen för Nato” beläget mellan Polen och Litauen.
– I september 2023 krävde Polen och de tre baltiska staterna att Belarus skulle utvisa den ryska Wagner-gruppen efter ett möte där dessa länders inrikesministrar uttryckte säkerhetsfarhågor om att ”väpnade incidenter” skulle kunna begås av gruppen i regionen.
– I april 2024 meddelade Polens president Andrzej Duda att landet är redo att placera kärnvapen på sitt territorium för att förstärka Natos östra front. Han framhöll även att Ryssland ökar sin militära närvaro i Kaliningrad och nyligen har placerat kärnvapen i Belarus.
Länderna i regionen anklagar Belarus och Ryssland för att arrangera en migrationsvåg som enligt dem syftar till att destabilisera regionen och hela Europeiska unionen, vilket Moskva och Minsk förnekar. Litauens inrikesminister Agnė Bilotaitė uttryckte särskilt dessa farhågor i sina senaste uttalanden.
Dessutom finns det ryska minoriteter i dessa länder, och Moskva hävdar att de utsätts för förföljelse, vilket påminner särskilt om en liknande situation som började i Ukraina från 2014.
Hur kan projektet minska farhågorna?
Drönarmuren kan bidra till att mildra farhågorna hos Natos östra flank genom att:
- Drönarmuren kan öka Natos förmåga att övervaka och samla in underrättelser om eventuella hot längs östra flanken, vilket kan minska osäkerheten och öka säkerheten för medlemsländerna.
- Genom att ha drönare längs gränsen kan potentiella hot upptäckas snabbare, vilket möjliggör snabbare reaktioner och förebyggande åtgärder för att mildra hotet.
- Genom att visa en stark och enhetlig front mot potentiella hot kan drönarmuren fungera som en avskräckande faktor och minska risken för aggression från icke-medlemsstater.
- Samarbetet kring detta projekt kan stärka Natos medlemsländers förtroende för varandra och förbättra deras samarbete inom säkerhetsområdet, vilket i sin tur kan minska spänningar och öka stabiliteten i regionen.
Rysslands respons på drönarmursprojektet?
- Rysslands respons på den drönarmuren kan vara mångfacetterad. Det kan inkludera diplomatisk eskalering, utfärdande av fördömande uttalanden och signaler om att sådana åtgärder ökar spänningen i regionen.
- På militärnivå kan Ryssland vidta åtgärder som svar, såsom att öka sin militära aktivitet vid gemensamma gränser, förstärka sin militära närvaro i närliggande områden och eventuellt även vidta motåtgärder för att försöka underminera effektiviteten av drönarmuren.
- Den faktiska reaktionen kan dock variera beroende på olika faktorer, såsom de nuvarande spänningarna mellan Ryssland och de baltiska länderna, samt andra regionala och internationella händelser.
Konsekvenserna av drönarmuren
- Konsekvenserna av drönarvallen kan vara komplexa och variera beroende på reaktionen från både Ryssland och det internationella samfundet.
- Byggandet av drönarmuren kan öka spänningen mellan de baltiska staterna och Ryssland, vilket kan leda till ökad osäkerhet och oroligheter i regionen.
- Ryssland kan öka sin militära närvaro längs gränsen som respons på drönarmuren, vilket kan öka spänningen och risken för incidenter eller konfrontationer.
- Ryssland kan utnyttja drönarmuren som ett propagandaverktyg för att påstå att andra länder använder drönare på ett olagligt sätt för att kränka de ryska gränserna. Därigenom kan de rättfärdiga sina egna åtgärder som svar på detta, både i Ukraina och i andra frågor relaterade till deras utrikespolitik.
- Genom att skapa och sprida denna berättelse kan Ryssland försöka stärka sitt internationella rykte och skapa stöd för sina handlingar bland både inhemsk och utländsk publik.
Referenser
CNBC. 2024. “Drone wall’ against Russia: Six NATO countries announce border defense plan”
Drone life. 2024. “What Would a ‘Drone Wall’ Look Like?”
Financial Times. 2024. “Six Nato countries plan ‘drone wall’ to defend borders with Russia“
France 24. 2024. “Vad är det för drönarmur som Natoländerna har beslutat att sätta upp vid sina gränser mot Ryssland?”
