Svenskt Centrum för studier av internationell säkerhet och terrorism – SCISTS
Försvarskommissionären Andrius Kubilius uttalade den 24 september 2025 att EU kan förbättra sin förmåga att upptäcka drönare inom ett år, men att det tar betydligt längre tid att bygga ett heltäckande nätverk som även kan neutralisera mål över land och hav. Idén om en ”drönarvägg” fick snabbt stöd efter flera intrång i EU-länders luftrum, och Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyfte frågan som en central punkt i sitt tal om unionens tillstånd.
Europa saknar förmåga att upptäcka drönare
Kubilius förklarade: ”Vi måste inse att Europa i dag saknar tillräcklig kapacitet för att upptäcka drönare. Vi har visserligen goda möjligheter att spåra stridsflyg och missiler, men drönare flyger lågt, är små och svåra att upptäcka med traditionella system.”
Han tillade att det första steget är att snabbt införa moderna upptäcktsystem, exempelvis akustiska sensorer som redan används i Ukraina. Experter menar att dessa system, i kombination med laservapensystem, kan bli avgörande för att avvärja drönarattacker.
Ett effektivt försvarsnätverk bör dessutom täcka EU:s havsgränser, där drönare redan observerats över Norge och Danmark, och laservapen kan fungera som ett kostnadseffektivt komplement till sensorerna.
Utveckling av ett effektivt upptäcktsystem
De senaste intrången har ännu inte klarlagts, men dansk polis bedömer att de utförts av en ”kapabel aktör”. Köpenhamn har lagts till listan över länder som EU-kommissionen ska samråda med i arbetet mot drönarhot, tillsammans med medlemsstaterna vid unionens östra gräns. Teknik för upptäckt kan implementeras inom ett år, medan system som även kan spåra och slå ut mål beräknas ta längre tid. Robert de Groot, vice ordförande för Europeiska investeringsbanken med ansvar för försvar och säkerhet, framhåller att investeringar bör prioriteras till östra medlemsländer för att stärka militär infrastruktur och förmågan att snabbt förflytta trupper och materiel.
Tyskland stärker försvaret mot okända drönare
Den tyska luftfartsmyndigheten registrerade 144 drönarflygningar under 2025, varav 35 nära Frankfurts flygplats. Liknande intrång har rapporterats i Polen, Estland och Rumänien. Cirka 90 % av incidenterna sker i närheten av flygplatser, vilket fått inrikesminister Alexander Dobrindt att kräva snabbare utbyggnad av landets drönarförsvar genom samarbete mellan stat, delstater, polis och militär. Polisen i Thüringen framhåller att det ofta är svårt att skilja potentiella spiondrönare från hobbydrönare, och utredningar pågår för att avgöra i vilken omfattning drönarna används för spionage eller säkerhetsrelaterade ändamål.
Drönarterror i NATO-luftrummet
Den 23 september 2025 tvingades flygplatser i Oslo och Köpenhamn till driftstopp efter drönarobservationer. Danmarks statsminister Mette Frederiksen varnade för att rysk inblandning inte kan uteslutas och betonade vikten av att samhället är förberett på sådana hot. Ralf Thiel, pensionerad överste och chef för EuroDefense, uppger att både högflygande rekognoseringsflyg och små drönare kartlägger infrastruktur, anläggningar och transportleder. Insamlad data används för att skapa detaljerade digitala modeller av kritisk infrastruktur, som kan utnyttjas för spionage, sabotage eller militära attacker.
Drönare hotar flygsäkerheten
Fraport AG, som driver Frankfurts flygplats, uppger att åtgärder vidtas tillsammans med myndigheter för att tidigt upptäcka och hantera drönare. Om en drönare tränger in i säkerhetszonen avgör flygtrafikledningen om flygningar ska begränsas eller stoppas. Sådana incidenter utgör allvarliga risker för flygsäkerheten och kan medföra betydande ekonomiska konsekvenser.
Tysklands militär kan stödja polisen mot drönare
Flygning med drönare över flygplatser är ett brott som kan ge upp till tio års fängelse. Under 2025 greps fyra drönarpiloter, och utredningar kräver att drönarna först avlyssnas eller neutraliseras. Polis och federala myndigheter ansvarar för civila områden, medan Försvarsmakten endast får agera på sina egna anläggningar enligt proportionalitetsprincipen. Den tidigare regeringen planerade att ändra lagen för att ge militären möjlighet att stödja polisen vid behov, men ändringen genomfördes inte och arbetet pågår fortfarande, enligt inrikesministeriet.
