Våldsbejakande extremism är fortfarande ett komplext och utmanande ämne som är svårt att fånga i alla dess aspekter. Det har utvecklats till ett omfattande fenomen som inte är begränsat till något särskilt land, nationalitet eller ideologi. Det utgör ett hot mot demokratiska värderingar och det liberala sociala systemet, och fungerar som ett hinder för både integration och samhällelig sammanhållning. Detta bidrar i sin tur till ökad splittring och polarisering i samhället.
Det finns idag tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige enligt Säpo:s bedömning:
- Den våldsbejakande högerextrema miljön – vit makt miljön/rasideologiska miljön
- Den våldsbejakande vänsterextrema miljön – autonoma miljön
- Den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön – jihadistisk salafism
Definitionen av våldsbejakande extremism
Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier och miljöer som avvisar en demokratisk samhällsordning och förespråkar våld som medel för att uppnå ideologiska mål och förändra statsskicket.
En våldsbejakande extremistmiljö avser individer, grupper och organisationer som förenas av en ideologi och betraktas som våldsbejakande genom att de främjar eller utövar våld, hot eller annan allvarlig brottslighet för att åstadkomma förändringar i samhällsordningen, påverka beslutsfattandet eller myndighetsutövningen eller hindra enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter.
Benämningen av de våldsbejakande extremistmiljöerna
Begreppen autonoma miljön och vit makt-miljön inkluderar antidemokratiska grupperingar på den yttersta vänster- respektive högerkanten i det politiska spektrumet.
Begreppet våldsbejakande islamistisk extremism används för att beskriva den extrema miljö och de personer som anser våld som ett legitimt medel för att uppnå religiöst ideologiskt motiverade mål.
För att förklara begreppet islamistisk extremism måste vi först klargöra vad som menas med islamistisk. Begreppet “islamistisk” härstammar från ordet islamism och syftar på en uppfattning där islam ses som en komplett samhällsordning och en ideologisk modell för ett lands styrelseskick, till skillnad från uppfattningen där islam enbart ses som en religion. Islamistisk extremism står för en extrem tolkning av islams urkunder, Koranen och hadithlitteraturen, och skiljer sig överlag från den vanliga tolkningen av islam som religion.
Målsättningen
Målet för de våldsbejakande extremistiska miljöerna i Sverige är att förändra statsskicket. De som är involverade i dessa miljöer utsätter bland annat förtroendevalda, politiskt aktiva och religiösa personer för hot, våld och trakasserier på grund av deras ideologiska uppfattningar.
För dem som uppfattar sig föra ett krig med ideologiska motiv kan motståndare eller personer som inte anses bidra i kampen utsättas för brott med politiska eller religiösa förtecken.
Likheter mellan olika extremistiska miljöer
gemensamma nämnare
– Trots stora ideologiska skillnader mellan grupperna finns det en gemensam nämnare som förenar dem: de erkänner inte demokratiska principer och spelregler, vilket utgör ett hot mot grundläggande demokratiska värden.
– De betraktar våld och brott som legitima medel i kampen för att förändra samhället i den riktning de önskar. De anser att det demokratiska systemet inte kan åstadkomma samhällsförändringar. Enligt dem behövs istället mer direkta och radikala metoder, ofta av våldsam karaktär, även om det innebär att enskilda individers fri- och rättigheter kan kränkas.
– Inom alla extremistmiljöer uppmanas anhängare att föra sin kamp med de resurser och metoder som finns till hands.
– En gemensam nämnare bland våldsbejakande extremister är deras misstro mot etablissemanget och att de skyller samhällets misslyckanden eller sina egna motgångar på de som uppfattas som företrädare för samhället.
– Det finns vissa typiska sätt att tolka världen som delas av våldsbejakande extremistiska ideologier. Ett sådant gemensamt drag är en svart-vit världsbild med ett tydligt ”vi och de”- perspektiv, där den egna ideologiska tillhörigheten framställs som tillhörighet till den goda gruppen. De som tillhör ”dem”- gruppen framställs som mindre värda och beskrivs i mycket fientliga termer.
– De våldsbejakande extremistmiljöerna, oavsett om de är högerextrema, vänsterextrema eller islamistiska, erbjuder en rad förenklade lösningar på upplevda problem.
– Både vit makt-miljön och den autonoma miljön har en stark motvilja mot rättsstaten. Polisen är ofta ett mål för angrepp riktade mot rättssamhället, liksom de institutioner som arbetar för att upprätthålla demokratin.
– Samhället ses genom en konspiratorisk lins och framställs som i grunden ont. Inom både vit makt-miljön och counter jihad-rörelsen är konspiratoriska förklaringsmodeller framträdande, där judar respektive muslimer påstås konspirera för att ta över samhället eller specifika geografiska områden.
– Trots att extremistmiljöerna har sina egna särdrag, visar forskning att det finns flera gemensamma drag, såsom psykisk ohälsa och kontakt med socialtjänsten under uppväxten. I viss mån kan det också finnas likheter när det gäller utbildningsnivå samt engagemang i narkotika- och våldsbrottslighet.
– Vidare finns det individer inom och i utkanten av de våldsbejakande extremistmiljöerna som drivs av faktorer som radikal nationalism, rasism, främlingsfientlighet och antisemitism. Dessa individer påverkas av de våldsbejakande extremisternas förmåga att utnyttja händelser i omvärlden.
– Jihadistiska islamister och högerextremister delar en gemensam problematik, där kvinnohat, homofobi och rasism är förenande drag mellan de två grupperna.
Skillnaderna
– Våldsbejakande islamistisk extremism beskriver en miljö där agerandet utgår från islam och där våld motiveras som ett legitimt medel för att uppnå ideologiska mål. Detta skiljer denna miljö från andra våldsbejakande extremistmiljöer, som oftast präglas av sekulära politiska ideologier långt ut på den politiska höger- och vänsterskalan.
– Till skillnad från vit makt-miljön och den autonoma miljön är den våldsbejakande islamistiska miljön mindre synlig i offentliga sammanhang och kan därför vara svårare att upptäcka.
– Vit makt-miljön och den autonoma miljön är betydligt mer organiserade, medan den islamistiska extremistmiljön främst består av löst sammansatta grupper och nätverk.
– Medelåldern inom den våldsbejakande islamistiska miljön är något högre än i vit makt- och autonoma miljöer. Enligt Säkerhetspolisen är genomsnittsåldern inom den islamistiska miljön 36 år. Många fortsätter dock att vara aktiva även vid högre åldrar, vilket understryker att engagemanget inte bör ses som ett utpräglat ungdomsproblem. Radikaliseringsprocessen sker oftast före 30-årsåldern, med majoriteten av de radikaliserade individerna mellan 15 och 30 år. Rekrytering till miljön sker främst genom att äldre individer lockar yngre, bland annat på skolgårdar och moskéer.
– Trots enigheten om att dagens demokrati saknar legitimitet, varierar motiven för denna uppfattning.
De autonoma kritiserar främst den nuvarande demokratin eftersom de anser att den bidrar till att upprätthålla kapitalistiskt förtryck. Inom vit makt-miljön betraktas demokratin som en oönskad styrelseform, och istället förespråkas ett auktoritärt styre som det ideala. Inom den våldsbejakande islamistiska extremismen förkastas både demokratins legitimitet och rättssamhället som apparat för att upprätthålla styrelseskicket. Enligt denna ideologi bör rättssamhället istället styras av religiösa lagar som överensstämmer med deras egen tolkning av islam.
– Enligt en rapport från Brå är individer inom den autonoma miljön i högre grad misstänkta för brott som inte är ideologiskt motiverade, jämfört med dem som tillhör vit makt-miljön.
– Personer inom vit makt-miljön verkar ha en tyngre kriminell bakgrund och ha begått allvarligare brott jämfört med dem inom den autonoma miljön.
– Inom vit makt-miljön förekommer en tyngre beväpning än i den autonoma miljön, både när det gäller tillgång till skjutvapen och sprängmedel.
– Den autonoma miljön har en positiv hållning till invandring och mångkultur, vilket starkt kontrasterar med högerradikala och högerextrema idéer. Detta har resulterat i attacker mot flera myndigheter, som Migrationsverket, med syfte att stoppa genomförandet av utvisningar relaterade till asylbeslut.
– Jämfört med utbildningsnivån i de tre miljöerna finns det fler individer inom den autonoma miljön som har en högre utbildningsnivå (eftergymnasial utbildning och högskoleutbildning) än i både den islamistiska miljön och vit makt-miljön
Terrorhot från våldsbejakande extremistmiljöer
Enligt Säkerhetspolisen och Nationellt Centrum för terrorhotbedömning kommer det största terrorhotet mot Sverige från islamistiskt och högerextremistiskt motiverad terrorism.
Under de senaste åren har flera terrordåd utförts av högerextrema aktörer, och enligt Säpo utgör våldsbejakande högerextremism ett växande hot i Sverige. Det främsta attentatshotet bedöms komma från ensamagerande personer, och ett attentat skulle sannolikt genomföras med relativt enkla medel.
År 2010 gjorde Säkerhetspolisen bedömningen att den våldsbejakande islamistiska extremismen i Sverige inte utgjorde något hot mot de grundläggande strukturerna i samhället eller Sveriges regeringssystem. Deras avsikt att förändra statsskick var riktad mot andra länder. Men idag bedöms miljön utgöra ett hot mot enskilda personer i Sverige. Dessutom finns i dag ett förhöjt attentatshot mot Sverige som innebär att allmänheten skulle kunna komma till skada. Dessa förändringar betecknas som en trendförändring inom miljön.
Terrorhotet mot Sverige bedöms fortfarande vara högt. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) ligger terrorhotnivån kvar på fyra på en femgradig skala. Under 2023 har Sverige varit ett särskilt utpekat mål för internationella islamistiska organisationer, medan landet tidigare ansågs vara ett legitimt mål bland många andra västländer. Motivet bakom detta är främst den upplevda kränkningen av islam samt ökade osäkerhetsfaktorer i omvärlden, såsom konflikten i Mellanöstern mellan Israel och Hamas och dess konsekvenser i västvärlden.
Potentiella hot mot Sverige
Som nämnt ovan finns det en avsikt att utföra attentat mot både utländska och svenska intressen. För Sveriges del kommer det potentiella attentatshotet från två håll:
– Det första hotet kommer från individer som har deltagit i krig i andra länder och sedan återvänt till Sverige. Dessa personer kan ha förmågan att utföra attentat. De har fått stridserfarenhet under krigen och lärt sig att använda olika typer av vapen.
– Det andra hotet kommer från personer eller små nätverk i Sverige som är inspirerade av al-Qaidas ideologier och som kan ha som mål att utföra attentat. Dessa individer eller grupper kan ha, men behöver inte nödvändigtvis ha, kontakt med andra al-Qaida-inspirerade grupper nationellt eller internationellt.
Båda typerna av attentatshot förekommer också i andra nordeuropeiska länder. Eftersom resandet till konfliktzoner har ökat, har fler personer återvänt med erfarenheter av strider och våldsanvändning. De som återvänder till Sverige från konfliktområden har ökat sin egen och miljöns kapacitet att genomföra attentat, särskilt om de fortsätter sitt engagemang efter hemkomsten.
Inom miljön finns det tillgång till vapen och sprängmedel och även förmågan att anskaffa det material som behövs för att genomföra attentat. I islamistiska extremistiska nätverk finns kontakter som gör att det finns tillgång till vapen. Det beror i viss utsträckning på kontakter med organiserad brottslighet.
Utvecklingen inom den våldsbejakande extremismen
Säkerhetshoten mot Sverige ökar. Dessa hot kommer både från främmande makter och från våldsbejakande extremister som syftar till att skada Sverige och dess demokrati, enligt Säkerhetspolisen.
Antalet personer i de våldsbejakande extrema miljöerna har under de senaste åren ökat från hundratals till tusentals. Därför krävs det fler åtgärder för att möta dessa hot. Säkerhetspolisen uppskattar att cirka 1 000 individer tillhör den autonoma miljön och vit makt-miljön. Det är dock sannolikt att det faktiska antalet är högre. Antalet individer inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige ökade från några hundratal till uppskattningsvis 2000 personer inom bara några år.
Extremisterna har gått från att tidigare vara dolda till att idag vara synliga inom institutioner och skolsammanhang.
De senaste åren har Säkerhetspolisen observerat en ökad aktivitet bland både höger- och vänsterextremister. Dessa grupper utgör främst ett hot mot enskilda individer, även om de har kapacitet att begå brott som kan omfattas av den nuvarande terrorlagstiftningen.
Den våldsbejakande islamistiska miljön utgör fortfarande det största hotet mot terrorattentat i Sverige.
Säkerhetspolisen ser en utveckling där fler personer upplever sympati för de våldsbejakande extremistmiljöernas ideologi. Detta leder till att fler dras till deras propaganda och skapar en miljö som underlättar rekrytering. För att långsiktigt minska terrorhotet och skydda demokratin är det därför avgörande att stoppa denna utveckling.
utvärderingar
Våldsbejakande extremism i Sverige har utvecklats drastiskt under det senaste decenniet. Det som tidigare involverade några hundra individer har nu vuxit till att omfatta tusentals människor som är aktiva inom olika miljöer. Extremisterna har gått från att vara underjordiska till att nu vara synliga inom institutioner och skolor. Våldsbejakande extremism är ett av de allvarliga problem som hotar samhällets grundläggande struktur, demokratin och medborgarnas möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter.
Hotet kommer främst från våldsbejakande högerextremism och våldsbejakande islamistisk extremism.
De våldsbejakande extremistmiljöerna har både kortsiktiga och långsiktiga mål. De långsiktiga målen innefattar ideologiska strävanden efter att förändra styrelseskicket. Kortsiktigt kan målen vara att få enskilda individer att upphöra med sin verksamhet eller sitt politiska engagemang.
Enligt Säkerhetspolisens bedömning saknar både den autonoma miljön och vit makt-miljön för närvarande både avsikt och förmåga att förändra statsskicket. På längre sikt kvarstår dock deras intention att åstadkomma en sådan förändring. Båda miljöerna har dock fortfarande både avsikt och förmåga att agera mot enskilda individers demokratiska rättigheter.
Aktivitetsnivån inom den våldsbejakande extremismen förblir hög, men hotet har till viss del förändrats jämfört med tidigare år. Utvecklingen inom våldsbejakande extremism i Sverige speglar den globala trenden, där virtuella gemenskaper i allt större utsträckning ersätter de fysiska. De traditionella organisationerna blir mindre viktiga jämfört med de sakfrågor som olika individer är engagerade i, och de får även mindre betydelse i relation till de brott som individerna begår. Detta gör det betydligt svårare att identifiera hoten och de individer som utgör dem, eftersom de inte längre är lika tydligt kopplade till kända organisationer.
Med en mer komplex hotbild blir det svårare att få en klar bild av det konkreta hotet och den våldsbejakande extremismens omfattning i Sverige.
Trots att antalet personer inom extremistmiljön är litet i förhållande till hela befolkningen, är det förstås oroväckande att antalet personer som anser att det är rätt att begå brott för att förändra samhällsordningen ökar.
Reference
Center mot våldsbejakande extremism (CVE).2023. “Den våldsbejakande islamistiska miljön”
Center mot våldsbejakande extremism (CVE). 2020 “Den våldsbejakande islamistiska miljön- en kunskapsöversik”
Center mot våldsbejakande extremism-2020. “Vit makt-miljön.2020”
Center mot våldsbejakande extremism-2020/kunskap. “Våldsbejakande extremistmiljöer”.
Center mot våldsbejakande extremism.2021.“ Rapport om den autonoma miljön”.
Nationellt centrum för terrorhotbedömning. 2021. “Helårsbedömning sammanfattning”
Säkerhetspolisen.2024.”Bedömning av terrorhotet 2024“
Säkerhetspolisen.2022.“Bedömning av terrorhotet för 2022”
säkerhetspolisen.2021.“ Bredare extremism ger mer komplex hotbild”
Säkerhetspolisen-Säpo.2022 “hot mot Sverige”.
