Sedan Islamiska statens fall i Irak och Syrien 2017 har al-Hol-lägret utvecklats till en grogrund för återuppväxt av extremism. I skuggan av ett bristfälligt internationellt ansvarstagande har lägret förvandlats till en ideologisk inkubator där sociala, psykologiska och ekonomiska faktorer samverkar och skapar gynnsamma förhållanden för radikalisering och rekrytering av en ny generation jihadister. Lägrets tre sektioner – särskilt den för muhajirat (kvinnliga migranter) – utgör slutna miljöer där IS-lojala kvinnor utövar ideologisk kontroll genom indoktrinering och rekrytering. Där växer en rotlös, rättslös och ofta redan radikaliserad generation upp – ett långsiktigt säkerhetshot långt bortom Syriens gränser.
Al-Hol-lägret
Al-Hol-lägret i nordöstra Syrien upprättades 1991 för att ta emot flyktingar från Gulfkriget. Efter USA:s invasion av Irak 2003 ökade flyktingströmmen. Lägret stängdes 2013 men öppnades återigen 2016 för att ta emot människor på flykt från IS. När IS sista fäste föll 2019 fördes IS-krigare till SDF:s fängelser, medan deras familjer överfördes till Al-Hol.
I dag rymmer Al-Hol-lägret cirka 40 000 personer från 42 olika nationaliteter. Majoriteten av invånarna är unga – 62 % är under 18 år, och 44 % är under 12 år. Lägret är uppdelat i tre sektioner: syrier, irakier samt en migrantsektion. Den sistnämnda gruppen inkluderar personer från Europa och Centralasien och anses vara den farligaste delen av lägret. Trots att majoriteten av invånarna är kvinnor och barn finns även före detta IS-stridande och sympatisörer, vilket gör lägret till en grogrund för extremistisk ideologi och radikalisering.
Lägret förvaltas av de Syriska demokratiska styrkorna (SDF), som stöds av den internationella koalitionen.
Drivkrafter bakom extremismen i Al-Hol-lägret
Al-Hol har gradvis omvandlats från ett flyktingläger till en miljö där radikal ideologi frodas. Denna utveckling kan förstås genom ett samspel av strukturella, ideologiska och psykosociala faktorer.
Radikaliserande levnadsvillkor
De svåra förhållandena i lägret – omfattande fattigdom, trångboddhet, brist på grundläggande tjänster och säkerhet – skapar en miljö som främjar extremism. Unga, särskilt barn, är extra utsatta i avsaknad av utbildning, psykosocialt stöd och framtidsutsikter. Situationen förvärrades i början av 2025 när USA kraftigt reducerade sitt humanitära bistånd, vilket ledde till nedläggning av viktiga hjälpprogram, däribland hälsokliniker och nödhjälp.
Ideologisk organisering
En kärngrupp kvinnor med lojalitet till IS fortsätter att aktivt sprida extremistiska idéer inom lägret genom hot, våld och underjordiska nätverk. Dessa fungerar som grogrund för nya radikala celler och motverkar rehabilitering.
Trauma och social isolering
Många barn i Al-Hol har vuxit upp under IS-styre eller anlänt i mycket unga år. De präglas av trauma, våld och brist på stabilitet, vilket bidrar till psykisk ohälsa såsom PTSD och depression. Dessa faktorer undergräver barnens motståndskraft mot radikalisering och gör dem mottagliga för extrem ideologi.
Ekonomisk utsatthet som drivkraft
Den akuta bristen på resurser och försörjningsmöjligheter utnyttjas av IS-sympatisörer, som erbjuder ekonomiska incitament i utbyte mot lojalitet. Detta skapar ett beroendeförhållande och förstärker radikaliseringsprocessen, särskilt bland kvinnor och ungdomar.
Internationellt avståndstagande
Vägran från många stater att återta sina medborgare har skapat ett rättsligt och humanitärt vakuum. Denna försummelse förstärker känslan av utanförskap och fientlighet mot västvärlden, vilket ytterligare göder extremistiskt tankegods.
Radikalisering och ideologisk påverkan
Närvaron av IS-ideologi i al-Hol-lägret utgör en central faktor i barns radikaliseringsprocess. Barn påverkas starkt av föräldrar och andra vuxna med extrema övertygelser, som inte bara formar deras världsbild utan ofta aktivt styr dem mot att följa samma ideologiska spår. Att växa upp i denna typ av miljö innebär att radikala idéer tidigt blir en självklar del av vardagen, vilket försvårar möjligheten att senare frigöra sig från dem.
I en tillvaro där extremistisk propaganda genomsyrar vardagen och där alternativa perspektiv och utbildning lyser med sin frånvaro, utsätts barnen för en konstant och djupgående ideologisk påverkan. Utan tillgång till utbildning och trygga vuxna som kan stimulera kritiskt tänkande, blir extremism inte bara närvarande – den blir norm. Indoktrineringen sker ofta subtilt men konsekvent, vilket gör barnen särskilt mottagliga för radikalisering och ökar risken att de själva växer upp till att föra våldsbejakande ideologi vidare.
Enligt doktor Bassam al-Qazwini, expert på politiska och säkerhetsrelaterade frågor, utgör al-Hol-lägret i dag en tändande gnista för fortsatt spridning av extremism i regionen. Han varnar för hur korruption och ideologisk påverkan samverkar i lägret och utgör ett allvarligt hot mot säkerheten, både lokalt och globalt.
Vad pågår i Al-Hol-lägret?
Enligt en rapport från FN:s säkerhetsråds analytiska stödenhet (2025) pågår en djupt oroande utveckling i Al-Hol-lägret. Trots tidigare försök till kontroll och rehabilitering har IS-medlemmar lyckats infiltrera lägret och radikalisera unga i syfte att träna dem till framtida stridande. Rapporten pekar särskilt på barn och ungdomar som målgrupper för rekrytering till IS ungdomsorganisation, känd som ”Kalifatets ungar”, där de utbildas i extremistisk ideologi, vapenträning och martyrskap.
En tidigare rapport från januari 2024, framtagen av lägeradministrationen, visar att barn till IS-anhängare har blivit ännu mer radikaliserade, trots genomförda rehabiliteringsprogram. Enligt lägerchefen Jihan Hanan har insatserna haft begränsad effekt och radikaliseringen fortsätter.
Säkerhetsstyrkor har dessutom upptäckt en underjordisk tunnel, som fungerat både som träningsanläggning för unga i ”Kalifatets ungar” och som gömställe för attentatsmän. Tunneln och tillhörande träningsverksamhet har spårats till ett tält i ”Muhajirat”-sektionen, där många radikala IS-kvinnor bor. Det är också därifrån en del av den ideologiska och organisatoriska ledningen utgår.
Ytterligare rapporter visar att dessa kvinnor organiserar krigskurser för barn, med målet att forma en ny generation jihadister. Dessa aktiviteter förstärker bilden av ett läger där barn inte bara indoktrineras, utan också aktivt förbereds för en väpnad kamp.
En särskilt oroande del av rapporten är framväxten av Hisba-styrkan, inspirerad av den så kallade Al-Khansa-brigaden – IS:s tidigare kvinnliga moralpolis – grundad av kvinnliga jihadister inom Muhajirat-sektorn. Denna styrka begår återkommande övergrepp mot personer som inte följer IS:s normer och värderingar. Enligt rapporten har över ett hundratal mordfall inträffat inne i al-Hol-lägret, vilka samtliga kopplas till både Hisba-styrkan och “Kalifatets ungar”. Dessutom har stora mängder vapen, sprängmedel och kommunikationsutrustning påträffats inne i lägret.
Framväxten av den fjärde generationen av IS
Flera säkerhetsexperter slår larm om att Al-Hol-lägret har utvecklats till den mest gynnsamma miljön för framväxten av en fjärde och ännu mer radikal generation av IS. Inne i lägret råder förhållanden som främjar både ideologisk indoktrinering och militär träning. Enligt säkerhetsexperten Ahmad al-Tamimi är det endast en tidsfråga innan denna nya generation tar form – om inte kraftfulla åtgärder vidtas riskerar lägret att bli en ny epicentrum för extremism i Mellanöstern.
Samtidigt har IS omgrupperat sig och återetablerat sin närvaro i flera syriska provinser såsom Homs, Deir ez-Zor och Raqqa. Efter regimskiftet den 8 december 2024, då Bashar al-Assad störtades, lyckades gruppen beslagta stora mängder vapen från militärförråd. Detta har avsevärt stärkt IS militära kapacitet och ökat risken för nya offensiver och territoriella återerövringar.
Om IS återfår kontroll över delar av territoriet kan Al-Hol snabbt utvecklas till ett nav för återuppbyggnaden av ”kalifatet”, där kvinnor rekryteras och barn tränas till att bli en del av nästa jihadgeneration, i enlighet med Abu Bakr al-Baghdadis vision om ’kalifatets ungar’ som ska föra kampen vidare och sprida skräck. Det hot som växer i lägret stannar inte där, utan utgör en potentiell fara för både regional och global säkerhet. Därför kan en fortsatt passiv hållning inför situationen få allvarliga politiska konsekvenser.
IS-kvinnor i Muhajerat-sektionen
I Muhajirat-sektionen, som hyser tusentals utländska kvinnor med stark lojalitet till Islamiska staten, fungerar kvinnorna som centrala aktörer för att upprätthålla IS:s ideologi och normer inom lägret. Genom hot, våld och ideologisk indoktrinering kontrollerar de vardagslivet och använder Hisba-styrkan för att bestraffa dem som bryter mot reglerna.
Dessa kvinnor spelar en avgörande roll i att fostra en ny generation jihadister, där barnen ses som nyckeln till att återuppbygga det fallna kalifatet. Enligt lägerchefen Jihan Hanan uttrycker kvinnorna en stark övertygelse om IS:s återkomst och betonar vikten av att leva under ”Guds lag”. Ideologin förs vidare inom familjerna på ett aktivt och systematiskt sätt.
Barnen präglas tidigt av våldsamhet och radikalisering – de leker med gevär och svärd samt iscensätter jihadstrider, vilket står i skarp kontrast till andra barns mer fredliga lekar.
Dessutom arrangeras barnäktenskap för flickor mellan 13 och 16 år, med syftet att föda framtida ”lejonungar” – barnsoldater som ska föras in i jihadens kamp. Detta bidrar till att Muhajirat-sektionen fungerar som en grogrund för spridningen av Daeshs ideologi och rekrytering av nya extremister.
General Paul Calvert, befälhavare för USA:s insats mot Daesh, varnar dock för att IS-kvinnorna dagligen fortsätter att indoktrinera barn och smuggla ut dem ur lägret för träning i Badiyaöknen, där de förbereds för att bli framtida stridande.
Barnen växer upp i en miljö präglad av svåra levnadsförhållanden och konstant exponering för radikal propaganda, ofta förstärkt av förlusten av fäder som dödats eller fängslats – en förlust som mödrarna tillskriver ”otrogna” krafter. Detta bidrar till att forma en generation med djupt rotad fientlighet mot det internationella samfundet och en stark motivation att föra jihadens kamp vidare. Behovet av omfattande rehabilitering är akut och kräver insatser från både lägret och barnens ursprungsländer.
Journalister som besökt lägret har dokumenterat tecken på radikalisering hos barnen – där de hotar reportrar, anklagar dem för att vara ”otrogna”, kastar sten och imiterar avrättningar – tydliga tecken på den ideologiska påverkan som genomsyrar hela deras uppväxt.
Säkerhetssituationen i lägret
Al-Hol är ett av världens farligaste läger på grund av intern instabilitet och extremistiskt våld. De Syriska demokratiska styrkorna (SDF) har stora svårigheter att upprätthålla ordning i ett överbefolkat läger med brist på resurser. Våldet präglas ofta av ideologiskt motiverade attacker, där radikaliserade kvinnor agerar som moralpoliser och tillämpar sharialiknande straff, vilket lett till över 100 mord under 2022–2023.
Lägret fungerar som en strategisk knutpunkt för IS, där sovande celler misstänks samordna våldsdåd och rymningsförsök. Trots regelbundna säkerhetsinsatser smugglas vapen in, vilket förvärrar hotbilden. Uppror och protester, ofta samordnade och kopplade till externa nätverk, utmanar fortsatt lägrets ledning.
SDF:s insatser för att stärka säkerheten
De Syriska demokratiska styrkorna (SDF) genomför regelbundna operationer för att hitta IS-celler, beslagta förbjudet material och gripa våldsuppviglare. Säkerheten har förbättrats med ökad övervakning, kontrollpunkter och drönaranvändning för att stoppa smuggling.
Farliga individer isoleras för att minska deras inflytande, och SDF samarbetar med FN och humanitära organisationer för att stabilisera lägret och underlätta repatriering. Genom riktad kommunikation försöker SDF också få fler länder att ta ansvar för sina medborgare.
Konsekvenser för regional säkerhet
Al-Hol-lägret är en grogrund för radikalisering där barn utan utbildning och stöd riskerar att rekryteras av väpnade grupper, vilket hotar regional stabilitet och kan utlösa nya konflikter i regionen. Rymningar från lägret leder till att individer återansluter till IS eller andra extremistgrupper, vilket destabliserar grannländer som Irak.
Begränsade resurser hos kurdiska styrkor och minskat internationellt stöd förvärrar situationen. Många barn saknar juridisk identitet, vilket gör dem särskilt sårbara för radikalisering och hotar den långsiktiga säkerheten i regionen.
Konsekvenser för europeisk säkerhet
Frånvaron av en gemensam europeisk strategi för repatriering av medborgare i Al-Hol-lägret har enligt Europol (2024) skapat en säkerhetsrisk, då radikaliserade individer kan återvända till Europa utan kontroll och försvåra nationella antiterrorinsatser.
Barn som återvänder från lägret bär ofta på trauma och extremistiska föreställningar, vilket enligt EU-kommissionen försvårar reintegration och ökar risken för framtida hot inom Europa.
FN (2023) varnar dessutom för att den långvariga interneringen av kvinnor och barn bryter mot internationell rätt, vilket inte bara underminerar Europas moraliska auktoritet, utan också dess trovärdighet i internationellt säkerhetssamarbete.
Motverka extremism och terrorism i Al-Hol
För att minska radikalisering i Al-Hol krävs samordnade insatser med utbildning, psykologiskt stöd och internationell övervakning, särskilt riktat mot barn och kvinnor som är extra utsatta (UNICEF, 2023).
Ett stärkt lokalt rättsväsende med internationellt stöd, exempelvis genom ad hoc-domstolar enligt International Crisis Group (2022), är avgörande för rättvisa och återupprättande av rättsstaten vid åtal mot IS-anknutna individer.
Effektiv repatrieringspolitik för europeiska medborgare bör kombineras med rehabiliteringsprogram och mot-narrativinsatser. EUROPOL (2024) betonar vikten av psykosocialt stöd och utbildning för att förebygga spridning av radikala idéer både i lägret och i mottagarländer.
På längre sikt behövs en gradvis avveckling av Al-Hol, där invånarna integreras i stabila samhällen. Den nuvarande isoleringen förvärrar radikalisering och hindrar återanpassning.
Repatriering, enligt FN, OHCHR och UNICEF, måste ske frivilligt, säkert och värdigt, som både humanitär skyldighet och strategiskt verktyg för att bryta våldsbejakande extremism.
Trots bred internationell enighet är repatriering politiskt känsligt, då många länder oroar sig för säkerhetsrisker från återvändare. Forskning visar dock att tidiga insatser, särskilt för barn, tillsammans med rehabilitering och återintegrering, kraftigt minskar dessa risker.
Bedömning och framtidsutsikter
Al-Hol-lägret utgör ett allvarligt säkerhetsproblem och ett centrum för fortsatt radikalisering. Lägret är en farlig kombination av humanitär kollaps, juridiskt vakuum och geopolitisk passivitet, vilket skapar en grogrund för framtida våldsbejakande extremism och återuppbyggnad av IS.
Trots insatser från de syriska demokratiska styrkorna (SDF) kan de inte ensamma bära ansvaret för lägrets framtid. Det krävs ett samordnat internationellt engagemang med fokus på återvändandeprogram, rättssäkerhet, psykosocial rehabilitering samt förebyggande av radikalisering – särskilt för de många barn som växer upp i en miljö utan trygghet, utbildning och framtidstro.
Irak och regionen uttrycker oro över lägrets påverkan, och omvärldens passivitet bidrar till fortsatt extremism. Bekämpning av terrorism måste gå bortom militära insatser och även ta itu med ideologiska och sociala orsaker.
Det räcker inte att enbart slå mot terrorceller – kampen mot extremism måste också förebygga de miljöer där ideologin frodas. Al-Hol bör därför inte ses enbart som en säkerhetsrisk, utan som en möjlighet för en förebyggande fredsstrategi som omfattar utbildning, avradikalisering och återintegrering.
Att låta lägret bestå i nuvarande form riskerar att göra det till en grogrund för nästa våg av jihadism och en bas för IS återuppbyggnad, särskilt i det redan instabila och hotfyllda läget i norra Syrien.
Sammanfattningsvis är Al-Hol idag en latent global säkerhetsrisk. Utan kraftfulla internationella åtgärder riskerar vi en återkomst av terrororganisationer. Det krävs mod, samordning och investeringar i mänsklig säkerhet för att skapa en hållbar lösning – annars bäddar passivitet för framtida konflikter.
Referenser “
Al-Arabi. (2024). “ Irak ger en varning: Al-Hol-lägret kommer att producera en ny generation terrorister som hotar världens stabilitet”. https://bit.ly/4mc4bqD
Amnesty International. (2023). ”A Decade of Suffering: Syrian Civilians in Detention Camps”. https://www.amnesty.org
ANGA. (2024). “ Al-Hol camp administration confirms that ISIS children have become more extremist”. https://l8.nu/12AY9
ANF News. (2021). “Underground ISIS training camp discovered in Hol Camp”. https://l8.nu/12AYy
ANF News. (2022). “ISIS women in Hol Camp organize war courses for children”. https://l8.nu/ZzWI
Aton Studies Center. (2023). De syriska lägren… IS:s möjlighet att återvända (Al-Hol som exempel). https://bit.ly/4mc3RrV
Baghdad Today News. (2025). “Dismantling Syria’s ’Al-Hol’… Ten capitals agree on Iraq’s major step to break the ISIS generation”. https://bit.ly/4l1wd7I
BBC. (2020). “IS prisoner issue a ticking timebomb for the West”. https://bit.ly/4jMUmhr
Chicago Journal of International Law. (2023). “Children of ISIS and Statelessness”. https://cjil.uchicago.edu
Eurasia Review. (2023). “The Future Fighters of ISIS: Adolescents in al-Hol”. https://eurasia.ro
EUROPOL. (2024). ”Terrorism Situation and Trend Report (TE-SAT”). https://www.europol.europa.eu
International Crisis Group. (2022). “Repatriating Foreign Fighters from Syria”. https://www.crisisgroup.org
Rudawarabia.net. (2025). “Den amerikanska centralkommando: Hantering av Hawl-lägrets ärende är ett internationellt behov för att undvika en ny generation av Daesh”. https://bit.ly/42TC5ck
Sky News Arabic. (2023).” Daesh och spöket av återvändandet… Problem med Hawl-lägret”. https://bit.ly/3FeLySl
Syria Justice and Accountability Centre. (2023). “Deteriorating Security Conditions in al-Hol Camp”. https://syriaaccountability.org
The New York Times. (2022). “ISIS Fighters’ Children Are Growing Up in a Desert Camp. What Will They Become?” https://bit.ly/3S1tIVN
UN Analytical Support and Sanctions Monitoring Team. (2025). “Report on the situation in Al-Hol Camp. United Nations Security Council”. https://l8.nu/12qw6
UNICEF. (2023). “Children in Armed Conflict Situations”. https://www.unicef.org
Washington Institute for Near East Policy. (2023). “How the Syrian Democratic Forces Are Tackling ISIS in Al-Hol”. https://www.washingtoninstitute.org
